SVT2Tisdagar

Tygblöjor - så funkar de

Foto: SVT
Mathias Andersson lär sig mer om tygblöjor från Asta Dalman.

Man räknar med att varje barn använder 4000-6000 blöjor under sin uppväxt. Med en kostnad på drygt 1,50 kronor styck, blir det en utgift på 6000-10.000 kronor per barn! Som förälder har man alltså mycket att spara på att skippa engångsblöjorna, men vad är då alternativet? Tygblöjor såklart, säger entusiasterna.

För många verkar tygblöjor som man tvättar och återanvänder besvärligt, men hur funkar det och hur svårt är det? Ett par vanliga typer av tygblöjor som funnits länge är:

  • Vikblöjor – cirka 80 x 80 cm bomullstygstycke som viks på särskilt sätt. Kräver viss färdighet som man lär sig.
  • Skalbyxor med knäppen som man lägger ett bomullstyg inuti. Något enklare än vikvarianten.

Det finns också fler varianter i olika material och utföranden, som kan vara ännu enklare att hantera. Plus träffar Asta och Magnus Dalman som använt enkla tygblöjor till sina tre barn. Asta berättar att visst, det är lite mer pyssel med dem än med engångsblöjorna. De tvättar en omgång ungefär var tredje dag, men tycker att det funkar bra och blir betydligt billigare och miljövänligare i längden.

Tillverkningen av engångsblöjor är mycket energikrävande och använder ämnen som naturgas, olja och träråvara samt kemikalier som till exempel blekningsmedel. Att tygblöjor är mer miljövänliga är dock inte givet eftersom bomullsodling, vatten, tvättmedel och eventuell torktumling också är en miljöpåverkan, men å andra sidan slipper du plastmaterialen och sopberget. Om man köper miljömärkta tygblöjor, kör fulla tvättmaskiner med miljömärkt tvättmedel, låter lufttorka och väljer grön el så är det nog rimligt att tygblöjorna är bättre för miljön än engångsvarianten.

Astas tips till den som vill börja med tygblöjor

  • Köp tillräckligt många. Du måste ha nog för att kunna tvätta och torka en laddning parallellt. Till tre barn har Asta 3 par byxor och runt 40 inlägg.
  • Köp begagnat. De blir bara bättre och mjukare med tiden. Dessutom är det ännu snällare mot miljön om flera barn kan använda blöjan. Familjen Dalman har kunnat använda samma tygblöjor till alla sina barn

Asta själv har upplevt ännu en stor fördel med tygblöjorna, som om den stämmer för fler skulle bidra stort till miljövänligheten: hennes barn har blivit blöjfria väldigt tidigt. Barn kan bära vanliga blöjor ända till tre eller till och med fyra års ålder, medan Astas barn klarade sig utan redan vid 9 månader, 1 år respektive 1 ½ år. Själv tror hon att det beror på att tygblöjan blir våtare än engångsblöjan vilket hjälper barnet att förstå hur det hela funkar.

– Vad är dina erfarenheter av tygblöjor vs engångsblöjor? Berätta gärna i kommentarsfältet nedanför artikeln!

Används längre i västvärlden

Uroterapeuten Anna-Lena Hellström är forskare inom vårdvetenskap vid Göteborgs universitet. Enligt henne använder barn i västvärldens industriländer blöja längre upp i åldrarna än barn i andra delar av världen. Mest beror det på att vi har råd med blöjor och att dessa är så bra, men när Anna-Lena Hellström arbetade i Vietnam märkte hon att barnen där hade kontroll på blåsan mycket tidigare, runt 9 månaders ålder.

I USA har man faktiskt lanserat en avvänjningsblöja som snabbt blir fuktig och känns obehagligare när barnet kissat. Tillverkaren tyckte nämligen att blöjorna blivit så bra att det blivit svårt att vänja av barnen från dem.

Anna-Lena Hellström framhåller också en fördel med att barnen slutar använda blöja tidigare. Den största orsaken till urinvägsinfektion, vilket är ganska vanligt hos barn, är att det finns urin kvar i blåsan. I blöja kissar barnen oftare och i mindre skvättar. På pottan kissar de mer sällan och tömmer blåsan bättre.