Varför är det så mycket färgämnen i maten?

Skinkbitar på tandpetare
Mats-Eric Nilsson berättar om färgämnen

Varför använder vi färgämnen och hur farliga är de? Vi har frågat experterna.

Vi presenterar två olika skinkor för folk på stan – en klassiskt rosa med färgämnet nitrit och en mer gråaktig utan. Nästan alla tycker att den färgade skinkan ser godare ut, men när de smakar är skillnaden inte så stor. Varför färgas vår mat i så stor utsträckning? Vi frågar Mats-Eric Nilsson, journalist och författare med matkvalitet som sitt expertområde.

– Just nitrit är ju samtidigt ett konserveringsmedel, men allmänt sett färgar man maten för att den ska se mer attraktiv ut, förklarar Mats-Eric Nilsson.

Sminkad mat

Eftersom vi under lång tid har vant oss vid att skinkan ska vara rosa tycker vi att en ofärgad skinka ser oaptitlig ut, men det är bara en vanesak.

– Julskinka i Finland är till exempel inte färgad och där tycker ingen att den ser konstig ut.

Färgämnen i maten fungerar som ett slags smink. Ofta med syfte att dölja bristen på riktiga råvaror i produkten.

– Vi är vana vid att kunna bedöma något efter hur det ser ut, men med tillsatta färgämnen förlorar vi den förmågan. Vi kan till exempel inte se hur mycket jordgubbe det finns i en glass.

Enligt Mats-Eric Nilsson borde industrin plocka bort en hel del färgämnen och kanske även aromämnen. Då skulle man vara tvungen att istället tillsätta mer av råvaran.

– Produkter som innehåller en liten del riktiga råvaror och mycket smink är ju billigare men är det sådana produkter vi vill ha?

Allergi, hyperaktivitet och löss

Men vad är det för olika färgämnen som används i maten? Vi köper ett par olika färgade produkter och tar dem till ett laboratorium på Kungliga Tekniska Högskolan, där Åsa Emmer är professor i kemi. Först testar vi en vanlig, röd godisklubba.

– Den innehåller karmin, det utvinner man av en viss typ av löss och det är det vanligast förekommande röda färgämnet, säger Åsa Emmer.

Tidigare fanns så kallade azofärgämnen men de förbjöds i Sverige för länge sedan eftersom de kan vara allergiframkallande och troligen ge en del barn koncentrationssvårigheter. Efter att vi gick med i EU var vi tvungna att tillåta dem igen.

– I och med att vi i Sverige hade förbud så länge är det ganska få produkter som innehåller dessa ämnen här idag, säger Åsa Emmer.

Nästa produkt vi tittar på är vanlig röd mixcaviar från Abba. Den innehåller precis samma färgämne som godisklubban: karmin. Den tredje produkten är ett klassiskt grönt marsipanlock som innehåller färgämnet E133.

– Det är egentligen en blå, syntetisk färg. Den har man studerat eftersom man misstänker att den kan ha effekter på folk.

De effekter som vissa färgämnen kan ha är bland annat att de är allergiframkallande eller cancerframkallande. Nu på senare tid har man även upptäckt att en del färgämnen kan verka beteendeförändrande på barn.

– Just gällande E133 har man testat det på möss och sett att deras aktivitetsnivå förändrats, säger Åsa Emmer.

Titta på E-numren

Till sist plockar vi fram en flaska grenadin inhandlad på ÖoB med färgämnet E124 vilket visar sig vara just ett sådant azofärgämne som tidigare varit förbjudet i Sverige. Men är det farligt med färgämnen? Enligt Åsa Emmer har exempelvis karmin orsakat svåra allergiska reaktioner hos folk som jobbar med ämnet i fabrikerna.

– Men vill man ha en röd färg får man välja om man vill ha en sådan man kan bli överaktiv av eller en sådan man kan bli allergisk mot, som dessutom kommer från löss, eller så kanske man hellre vill att produkten är grå.

– Om man som konsument ska kunna välja måste man titta på de här E-numren och veta vad de betyder, säger Åsa Emmer.

Varningstexter förespråkas

Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa mer om vad E-numren står för. Även om det råder delade meningar om huruvida azofärgämnen kan orsaka beteendeförändringar hos barn har Livsmedelsverket tagit det säkra före det osäkra och bestämt att alla varor som innehåller dessa ämnen ska ha en varningstext där det står: ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration”.

Flaskan med Grenadin från ÖoB har ingen sådan varningstext. Ingen från ÖoB har velat träffa oss men deras VD-assistent Peter Janefjord har i ett mejl svarat att de har brustit i sina rutiner och att de nu tagit bort produkten ur sitt sortiment.