Älgjakten i siffror

Älgjakten är i full gång. Och när årets jaktsäsong är slut är målet att nära 100 000 älgar ska ha skjutits. Välkommen på en älgjaktssafari där vi tittar på jakten, slakten, jägarna och olyckorna.

Vi börjar vår resa med en dag-för-dag-rapportering hur jakten fortskrider. Scrolla på.

Jakten

Älgjakten administreras av de olika länsstyrelserna och deras viltförvaltningsdelegationer. Till sin hjälp har de en älgförvaltningsgrupp för varje älgförvaltningsområde i länet. Älgförvaltningsgruppen består av företrädare för markägare och jägarna, och det är de som tar fram förslag på hur många älgar som ska fällas inom älgförvaltningsområdet.

I år är målet satt att jaktlagen ska skjuta 99 678 stycken älgar, ungefär 1 700 fler än förra säsongen. Säsongen 2017/18 nåddes inte heller målet utan bara 84 754 älgar fälldes.

Majoriteten av älgarna som skjuts är vuxna älgkor- och tjurar, det vill säga älgar som är över ett år gamla. Tittar man på uppdelningen från förra säsongen ser man att 45 procent av alla skjutna älgar är förstaårskalvar.

Älgkött

Den genomsnittliga slaktvikten (det vill säga djurets vikt efter att man tagit bort inälvor, huvud, hud och underben) för en vuxen älgtjur var förra året 190 kg. För älgkorna och älgkvigorna låg slaktvikten på i snitt 160 kg och för kalvarna var vikten 64 kg.

Varje år får landets jägare ut ca 10 000 ton kött från älgarna de fällt.

10 000 ton kan låta mycket, men den totala mängden kött från allt vilt står bara för en liten del av svenskarnas totala köttkonsumtion.

År 2015 konsumerade svenskarna 860 000 ton kött, varav bara knappt 18 000 ton, alltså två procent, kom från vilt.

Radioaktivitet i älgkött sen Tjernobylkatastrofen.

I april 1986 inträffade Tjernobylkatastrofen norr om Kiev i Ukraina, då en reaktor i stadens kärnkraftverk exploderade och spridde radioaktivt material över stora delar av Europa. Radioaktiva partiklar föll ner över Sverige och hårdast drabbat blev Gävletrakten. Sen 1986 har Strålskyddsmyndigheten tagit prover på älgkött i trakten för att se om älgköttet kontaminerats av det radioaktiva materialet. Samma år som olyckan inträffade uppvisade 56% av proverna högre halter av det radioaktiva ämnet Cesium än vad som bedöms som ofarligt.

Åren efter katastrofen kan man se att en stor andel av proven nådde över gränsvärdet. Även åren mellan 2003 och 2006 har högre andel icke lämpliga prov, mellan 7% och 22%. Från 2011 till 2015 hade ungefär ett prov på hundra ett strålningsvärde som överskred gränsen.

Älg­stammen

Sverige har världens tätaste älgstam. Forskningsinstitutet Skogforsk uppskattar att älgpopulationen under sommaren uppgår till ca 350 000 individer. Av dessa skjuts årligen runt 80 000 under jaktsäsongen, som sträcker sig från början av september till februari.

Mindre kalvar på grund av den torra sommaren?

Den torra sommaren har befarats påverka älgkalvarna storlek. Mindre regn betyder mindre grönska och växtlighet och därmed mindre mat för älgarna. Tittar vi på medelvikten på kalvarna till och med den 25:e oktober i år syns mycket riktigt en skillnad från samma period föregående år. Årets kalvar ser ut att väga runt 4 kilo mindre än förra årets kalvar.

Den svenska älgstammen består mestadels av unga individer

Medelåldern för de fällda älgarna är 2,9 år, kalvar inte inräknade. Tittar man på en "befolkningspyramid" för älgarna ser man just ett tydligt pyramidmönster. Det är bred bas med unga individer och smalt upptill med få äldre individer.

Älgar kan bli uppåt 25 år gamla, men den åldern är det få som når upp till. 91 av 100 älgar skjuts innan de blivit sex år. Bara 2 av 100 blir tio år eller äldre.

Man ser också att en majoritet av de unga djuren av hanar, men av de äldsta älgarna är de flesta honor.

Jägare

Förra jaktsäsongen fanns det drygt en kvarts miljon aktiva svenska jägare, det vill säga jägare som löst statligt jaktkort, vilket krävs för att få jaga i Sverige.

Medelåldern för en jägare är 53 år och den stora majoriteten av jägarna är män.

Men de senaste tio åren har jägarpopulationen förändrats:

Även om det fortfarande till allra största del är män som jagar så har andelen kvinnliga jägare ökat med 27 procent de senaste tio åren. Det totala antalet aktiva jägare minskar dock och säsongen 2017/18 var det 17 000 färre aktiva jägare än under toppen för perioden.

Viltolyckor

Viltolyckor sker dagligen. De senaste åtta åren har antalet kollisioner legat i genomsnitt mellan 5 och 32 olyckor per dag beroende på säsong. Vår och sommar är lugnast, höst och vinter sker det betydligt fler.

Bilden visar antalet olyckor de senaste åtta åren. Det vita strecket är medelvärdet för alla år. Den övre gränsen är maxvärdet under tio år, och den undre är det lägsta värdet under perioden.

Enligt Anders Ydenius, trafiksäkerhetsforskare på Folksam, så är det vanligast att olyckorna sker i mörker på rak väg med hastighetsgräns 90 km/h eller högre. Djuret dyker upp plötsligt, ofta sker det ingen inbromsning innan kollisionen.

Ca 5 000 till 6 000 älgolyckor inträffar per år. Mellan 2005-2016 omkom 47 personer i bil, det vill säga nästan 4 personer/år. Mellan 0,6- 0,8 promille av alla älgolyckor leder till dödsfall.

Älgarna bara en del viltolyckorna

Kollisioner med rådjur är vanligare än med älg. Totalt är antalet olyckor mellan 80 och 208 per dag i Sverige. Olyckor med rådjur är också vanliga under sommaren till skillnad från älgar och vildsvin.

Enligt Ydenius är älg avsevärt mycket farligare att krocka med än rådjur i samma hastighet, både på grund av älgens högre höjd och vikt. Älg kan orsaka stora skador i kupén då en bil är relativt svag i den regionen medan rådjuren mer åsamkar skador i fronten och vindrutan.

Testa dina nyvunna älgkunskaper i vårt älgquiz!

Oskar Nyqvist

Ola Hjalmarsson

SVT Datajournalistik

Emma-Karin Rehnman, research

Vanja Selander, research

Publicerad: 27 oktober 2018

Uppdaterad: 27 oktober 2018