specialÄtstörningsenheten
Unga tjejer som sökt hjälp på ätstörningsenheten på BUP i Uppsala vittnar om att deras problem inte blev bättre av vården. I vissa fall upplever man till och med förvärrad problematik. Hur utövas vården? Finns det något bättre sätt?
Elin Minten, 22 år
⦁ Behandlas 2015-2018
⦁ Sökte vård för bulimi och hetsätning, fick anorexia
⦁ Rasade i vikt - under behandling
Om FBT-metoden:
Alla som inte fyllt 18 år och söker vård för ätstörningar erbjuds familjebaserad terapi (FBT). Metoden är primärt prövad på patienter med anorexia nervosa. I mer än tio år har Akademiska endast erbjudit FBT. Metoden används i många av Sveriges regioner, men ibland erbjuds då även andra alternativ.
Viktuppgången ses som en grund för att kunna gå vidare till de kognitiva och emotionella delarna i behandlingen. Enligt modellen ska föräldrarna ta hand om maten, laga och servera. Det är inte meningen att barnet ska lära sig att mäta sitt födointag.
Malva Lindberg, 20 år
⦁ Behandlas 2017-2018
⦁ Sökte vård för att få hjälp med tankar
⦁ hade inget farligt lågt BMI- fick samma matschema som underviktiga
⦁ Fick ingen psykologhjälp - gav upp behandlingen
Om ätstörningsenheten:
På ätstörningsenheten för ungdomar arbetar två undersköterskor, två specialistutbildade sjuksköterskor, tre psykologer samt en specialistläkare.
En strid ström av barn och unga behandlas på ätstörningsenheten. 2017 registrerades 204 patienter, 2018: 217 patienter, 2019: 198 patienter och 2020: 221. Även innan dess var inflödet relativt konstant, enligt BUP:s sektionschef.
Öppenvården består av samtal och dagvård där man vistas på enheten, från morgonen till eftermiddagen. Ätstörningspatienter kan få slutenvård via BUP-akuten.
Inflödet är konstant men allt fler behöver slutenvårdsbehandling, då patienterna tenderar att ha kommit längre i sjukdomsutvecklingen när de söker vård.
Om uppföljning:
Bara patienter som varit inskrivna på BUP-akuten följs upp efter avslutad behandling. Minst en patient, men oftast två-tre patienter vårdas samtidigt för ätstörning på slutenvårdsavdelning.
På BUP menar man att det oftast inte är gynnsamt för patienter att följas av sjukvården efter avslutad behandling då det inte stödjer autonomi och egenmakt som är viktiga friskfaktorer.
Har patienten andra svårigheter, som svår ångest så fortsätter behandlingen på annan öppenvårdsenhet. Om symtom på ätstörning återkommer uppmanas familjen ta kontakt med ätstörningsenheten.
Sandra Ledin, 21 år
⦁ Behandlas 2014 - 2018
⦁ Hade anorexia
⦁ Kände sig sjukare av att vara på enheten
⦁ Behövde tvångsvård på psykakuten för undervikt och allmänt mående