Europas krångligaste valsystem sätts på prov
Närmare 7 500 politiska kandidater i 58 olika partier och 36 koalitioner hoppas på söndag bli valda till något av Bosnien-Hercegovinas 14 parlament. Dessutom ska landets 3,3 miljoner röstberättigade medborgare ta ställning till fyra av landets fem presidenter.
Det något komplicerade bosniska valsystemet är ett arv efter kriget som delade upp landet mellan de tre så kallade konstitutionella folken - bosniaker (bosniska muslimer) som utgör ca 49 procent av befolkningen, serber (37 procent) och kroater (13 procent).
De politiska ambitionerna mellan dem spretar - och det har visat sig så gott som omöjligt för hela landet att föra samma politik. En av de främsta vattendelarna är Bosnien-Hercegovinas framtid. Serbiska politiker förespråkar oberoende, kroater vill ha en egen entitet och bosniaker är för en centralisering av landet.
Så här går det till när drygt 500 parlamentsledamöter och fem presidenter ska väljas i vad som kanske är Europas krångligaste parlamentssystem.
Så väljs 14 parlament och 5 presidenter
Två entiteter och ett distrikt
Landet är sedan inbördeskrigets slut 1995 uppdelat i två delar, så kallade entiteter. Federacija Bosne i Hercegovine (Federationen Bosnien-Hercegovina) delas mellan bosniaker och kroater. I Republika Srpska (Serbiska republiken) är en majoritet av invånarna serber.
Dessutom finns det en liten oberoende del - distriktet Brcko.
Presidentrådet
Bosnien-Hercegovinas presidentråd innehar landets högsta ämbete.
Presidentrådet består av tre presidenter, som representerar var och en av de tre folkgrupperna, och turas om att vara ordförande i rådet.
Den som ställer upp som presidentkandidat måste definiera sig själv som tillhörande någon av grupperna - man kan till exempel inte bara se sig som bosnier.
Styr över utrikespolitik
Bosniakernas och kroaternas representanter väljs i den bosniak-kroatiska delen, medan serbernas väljs i den serbiska. De bosniaker och kroater som bor i den serbiska entiteten men vill rösta på någon som representerar deras etniska grupp måste med andra ord ta sig till den bosniak-kroatiska delen för att rösta, och tvärtom. Var invånarna i Brcko röstar avgörs av deras etnicitet.
Det trehövdade presidentrådet styr huvudsakligen över landets utrikespolitik och försvarspolitik, och ska sträva efter att nå konsensus, men eftersom de tre sällan är överens låter Bosnien-Hercegovina ofta bli att rösta i internationella sammanhang.
Entiteternas presidenter
Utöver presidentrådet har de båda entiteterna varsin president. Presidenten i den serbiska delen väljs på söndag, men i den bosniak-kroatiska delen väljs presidenten av parlamentet efter valet.
14 parlament styr
14 parlament med hundratals ledamöter och totalt omkring 150 ministrar väljs på söndag.
Den bosniak-kroatiska delen är uppdelad i tio till stor del autonoma regioner, kantoner, en del med kroatisk majoritet och andra med en bosniak majoritet. Var och en av kantonerna har ett eget parlament med egna ministrar som väljs av invånarna i kantonen. Hur många ledamöter som sitter i parlamenten varierar, men den övre gränsen ligger på 35.
Distriktet Brcko har ett eget parlament och...
... de båda entiteterna har egna, med 98 respektive 83 ledamöter. Dessa två har varsin premiärminister och 16 ministrar var.
Entiteternas parlament styr över frågor som vård, utbildning, jordbruk, kultur, arbetsmarknad, polisväsendet och internpolitik.
14 jordbruksministrar
Utöver det har Bosnien-Hercegovina ett gemensamt parlament för hela landet med ett representanthus och en folkets kammare. 28 av de 42 ledamöterna i representanthuset väljs i den bosniak-kroatiska delen och 14 i den serbiska.
De 15 ledamöterna i folkets kammare väljs av entiteternas parlament, med fem ledamöter var för de tre folkgrupperna.
Regering för hela landet har hand om frågor som rör försvar och säkerhet, tullar, migration, skatter och penningpolitik. Den leds av en premiärminister som nomineras av presidentrådet.
De 14 parlamenten och regeringarna innebär att Bosnien-Hercegovina har många ministrar inom samma område, till exempel har landet 14 jordbruksministrar.
Den höga representanten för Bosnien-Hercegovina
Sista ordet i många frågor i Bosnien-Hercegovina har den så kallade höga representanten för landet. Han eller hon väljs inte av folket utan är en internationell politiker, utsedd av omvärlden, som kan köra över de bosniska politikerna om representanten upplever att de inte följer fredsavtalet.
Den nuvarande representanten är österrikiske Valentin Inzko.
Landet har velat bli av med posten, som sägs bidra till lågt politiskt engagemang och misstro mot styret.
I snitt går endast 60 procent av bosnierna till vallokalerna på valdagen.
Hur blev det så här?
Det komplicerade parlamentariska systemet är en del av fredsöverenskommelsen, det så kallade Daytonavtalet, som avslutade inbördeskriget efter fyra år.
Daytonavtalet - tillsammans med utbredd korruption - får ofta skulden för landets stagnerade utveckling.
Bosnien-Hercegovina har bland annat haft problem med att få igenom lagar och ta itu med arbetslösheten, som är bland de högsta i Europa och ligger på över 20 procent.
Under den nuvarande mandatperioden har 32 av 966, det vill säga 3,3 procent, av alla vallöften som gavs under valkampanjen blivit uppfyllda, rapporterar Al Jazeera Balkans. Siffran för den förra mandatperioden är 3,1 procent.
Daytonavtalet strävar efter konsensus mellan Bosnien-Hercegovinas tre folkgrupper, men i realiteten är politikerna som representerar dem sällan sams. Systemet som bygger på att bosnier röstar på representanter för deras specifika etniska grupp på alla nivåer har också främjat nationalistiska politiker, vilket ytterligare försvårat samarbetet.
Röster har höjts för att skriva om fredsavtalet - men man kommer inte överens om hur.
LÄS MER: EU kramar Balkan - på avstånd
Text
Grafik
Publicerad: 5 oktober 2018