Hundratals läkare vittnar om rasism och kränkningar från patienter


Kränkande och stötande kommentarer. Önskan om att vilja byta till en "svensk" eller kristen läkare. Under en undersökning, eller inför en operation. Ibland mitt i ett livshotande läge.

Hundratals läkare vittnar i en enkät som Läkarförbundet har gjort i samarbete med SVT Nyheter om rasism och kränkningar från patienter.


“Jag vill inte att du ska ta i mig med dina turkhänder”

patient

Zayda hade bråttom. Mitt i natten kom en man in till sjukhuset och det var ont om tid. Stora kroppspulsådern hade spruckit och då är det livsviktigt att få vård snabbt. Men när Zayda skyndade sig in till patienten tog det stopp direkt.

– Finns det ingen annan doktor?

Svaret blev nej. Det var mitt i natten och det var Zayda som hade jour. Men mannen vägrade.

– Jag vill inte att du ska ta på mig med dina turkhänder, svarade han.

Zayda, som är narkosläkare, är van vid att få kommentarer om sitt ursprung. Hon är född i Sverige men har föräldrar som är födda utomlands och säger själv att hon ser “utländsk ut”. Ibland är det subtilt och svårt att bemöta, men någon gång i halvåret handlar det om uppenbar rasism, säger hon.

Som den här gången, då mannen framför henne vägrade att låta sig undersökas på grund av hennes utseende.


– Jag blev ganska häpen. Sjuksköterskorna som var med blev väldigt upprörda, men om patientens blodtryck går upp så dör han, så i den stunden struntar man i det.

Patienter har rätt att avstå behandling, understryker Zayda, något som gjorde situationen speciell.

– Det här hindrar inte mig i mitt arbete, men det kan bli en farlig situation för patienten.

Zayda, som egentligen heter något annat, är långt ifrån ensam.

“Inte acceptabelt att läkare utsätts för diskriminering ”

Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet

Hundratals läkare vittnar om att de blivit utsatta för kränkande behandling på grund av etnisk eller religiös bakgrund. Det framgår av en enkät som Läkarförbundet skickat ut i samarbete med SVT Nyheter.

I enkäten svarar över 500 läkare ja på frågan om de någon gång blivit utsatt för kränkande behandling på grund av sin etniska eller religiösa bakgrund av patienter eller deras anhöriga.

Så här gjorde vi

För att få en bild av hur läkare utsätts för etnisk eller religiös diskriminering av patienter skickade SVT Nyheter och Läkarförbundet ut en enkät till 16 996 yrkesaktiva läkare. Av dessa svarade 2 266 personer på enkäten och 505 personer instämde i påståendet: ”Jag har blivit utsatt för kränkande behandling på grund av min etniska eller religiösa bakgrund av patienter eller deras anhöriga”. På grund av svarsfrekvensen går det inte att dra några statistiska slutsatser.

Visa

Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund, säger att det är ett mycket oroande resultat.

– Det är helt enkelt inte acceptabelt att läkare utsätts för diskriminering och det är extra oroande att det är så många vittnesmål.

Det finns inga siffror på hur många av Sveriges läkare som har rötter utomlands, men kåren är heterogen säger Heidi Stensmyren.

– Läkaryrket förekommer i alla kulturer och den svenska läkarkåren avspeglar samhället i stort. Det är en styrka, säger hon.

Att så många läkare vittnar om kränkningar oroar Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren.

Påverkar arbetsmiljön

Att kränkningar förekommer på sjukhus och vårdcentraler påverkar inte bara den läkare som själv är utsatt. Johan Stormdal Starck, som jobbar på akutmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, är en av alla läkare som har svarat på SVT Nyheters och Läkarförbundets enkät. Men han har själv inte utsatts av patienter.

Som medarbetare har han däremot fått höra och se vad kränkningar kan göra med hans kollegor och hur det kan gå ut över andra patienter än den som betett sig illa.

– Eftersom vi jobbar på en akutmottagning där vi tyvärr inte alltid kan upprätthålla sekretessen, där patienter delar på samma vårdutrymme, så blir det oundvikligen så. Ibland kan det lägga sordin över ett helt arbetspass om någon, eller ett par personer är verbalt hotfulla.

Att försöka lösa en sådan situation ställer läkarna inför ett moraliskt dilemma: Gå patienten till mötes eller stötta en kollega som just kränkts?

– Vi kommer dit för att vi tänker att vi ska hjälpa den här patienten och så ställer de plötsligt krav som jag tycker inte är rimliga. Jag blir arg och ledsen när jag hör det. Det är svårt för mig att veta hur jag ska relatera till en sådan situation, säger Johan Stormdal Starck.

Johan Stormdal Starck har själv inte blivit utsatt, men han har sett hur arbetsplatsen påverkas av att kollegor blivit det. Foto: SVT

“Man vet ju inte hur de där människorna tänker”

patient

Sara Sadek gick in till en patient. Med sig hade hon en läkare och en annan kollega. Själv gjorde hon sin kompletteringsutbildning och var med för att lära sig. Mannen som sökt vård hälsade på hennes två kollegor men när Sara sträckte ut sin hand slog han bort den.

– Han gjorde det diskret, så att bara jag märkte det. Sedan ville han inte titta mig i ögonen, han tilltalade bara läkaren.

När läkaren sedan bad patienten att ta av sig på överkroppen tittade mannen på Sara och sa: “Jag tänker inte göra det när hon är här inne. Hon kommer ta illa vid sig, man vet ju inte hur de där människorna tänker”.


Sara Sadek är född och uppvuxen i Göteborg och har rötter i Egypten. Som vuxen bodde hon i Egypten i sju år och utbildade sig även som läkare där, en utbildning som hon sedan kompletterade med en svensk examen.

En sak till: Hon bär slöja.

Att hon pratar bra svenska spelar ingen roll, hon sticker ut. Och det är inte bara patienter som ger henne kommentarer.

“Man blir extra försiktig och känslig”

Sara Sadek, läkare

– Jag mötte direkt kollegor som såg på mig på ett nedsättande sätt och jag kunde få kommentarer som “Har du verkligen pluggat till läkare? Det är många som köper sina betyg” eller “Är du säker på att du får jobba för din man? Du måste väl vara hemma och passa barn”.

Händelserna, som den med patienten som slog bort hennes hand, sätter djupa spår i henne.

– Jag tar åt mig väldigt mycket, det är svårt att inte påverkas. Man blir extra försiktig och känslig och jag tänker lätt att patienter tittar på mig konstigt, säger Sara och fortsätter:

– Jag känner också att jag måste vara extra noggrann, vara i tid, jämfört med mina kollegor. En äldre herre med vitt hår, en typisk läkare, kommer undan med väldigt mycket mer än vad jag kan göra. Jag har ångest över att jag måste göra mer för att räcka till.

“Välkommen till vårt land”

patient

Amy Bruta, ST-läkare i Stockholm.
- Man känner sig exkluderad och annorlunda, säger ST-läkaren Amy Bruta, om kommentarerna hon fått från patienter. Foto: SVT

Det är inte bara hårda ord som svider. Även välmenande kommentarer och komplimanger kan skapa en känsla av att vara annorlunda och utanför.

Amy Bruta är 28 år och jobbar som läkare i Stockholm, tidigare jobbade hon i en mindre svensk stad.

– Då träffade jag väldigt många äldre som kanske mer säger rakt ut vad de tänker. Det kan vara kommentarer om att jag är “exotisk”, “vilken fin hudfärg du har”, ”välkommen till Sverige” eller “välkommen till vårt land”.

När kommentarerna blir många kan de få motsatt effekt, menar hon.

– Man kanske inte vill ha någon kommentar utan bara fokusera på sitt jobb.

“Man känner sig exkluderad och annorlunda”

Amy Bruta, läkare

Amy Bruta säger att hon förstår att de som fäller kommentarerna ofta inte menar något illa. Något som gör det svårt att bemöta.

– Man vet inte hur man ska reagera, det är en gammal människa som är sjuk och försöker vara snäll. Men det är inte kul att höra. Man känner sig exkluderad och annorlunda.

Patienter är själva i en utsatt situation, något som bidrar till att många läkare väljer att bita ihop, menar hon.

– Skulle man höra samma sak på stan så har man mer nolltolerans. Nu är man där för dem, de är sjuka och ofta gamla, så man bara håller tyst. Jag står ut med mycket mer än vad jag hade gjort på andra ställen.

Hon har diskuterat med sina kollegor hur de kan bemöta kommentarerna, men ingen har kommit på något bra sätt. Amy Bruta har också tagit upp det med sin chef.

– Det känns som det tas på allvar om kommentarerna kommer från kollegor, men inte om det kommer från patienterna. Vi fick höra att chefen bara kan göra något åt det om det kommer från kollegor. De vet väl inte vad man ska göra.

- Jag blir lite ledsen, säger läkaren Amy Bruta om kommentarerna som hon får.

På region Jönköping beklagar man att Amy Bruta inte har känt stöd från arbetsgivaren.

–  Vi ska ju ge allt stöd vi kan i de här situationerna och det är synd att höra om någon upplever att man inte får det, säger Eivor Blomqvist, sektionschef för folkhälsa och sjukvård i region Jönköping och sekreterare i regionens etikråd.

Sedan 2016 finns riktlinjer i region Jönköping bland annat hur man ska göra när patienter kräver att få välja bort läkare eller annan sjukvårdspersonal utifrån kön eller etnicitet.

Hur läkare ska hantera kränkande kommentarer från patienter är något som många sjukhus har svårt att skapa policydokument kring. Det menar bland andra Helena Karlsson, HR-direktör på Södersjukhuset, håller med om.

– Det går inte att ha ett skriftligt dokument som förklarar precis hur man ska hantera en sådan här situation. Men jag tror att bara genom att prata om den här frågan och bolla med kollegor så kan man få en referensram för hur man ska bete sig i ett sånt läge.

Hon berättar att patienter på Södersjukhuset generellt inte kan kräva att byta vårdpersonal, men att sjukhuset gör en bedömning i varje enskild situation.


Foto: Isabell Höjman/TT

Efterlyser större ansvar från arbetsgivarna

Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, som var med och skickade ut enkäten, tycker att arbetsgivarna borde ta betydligt större ansvar i frågan.

– Det här borde vara arbetsgivarens ansvar att genomföra kartläggningar av det här slaget. Och inte minst att ta fram handlingsplaner och arbeta aktivt mot diskriminering ute på arbetsplatserna.

Av läkarnas enkätsvar framkommer att patienter ofta framför argumentet att de vill att läkarna talar bra svenska.

Ska man som patient inte få ställa krav på läkares språkkompetens i de fall där läkaren inte kan språket tillräckligt bra?

- Det finns redan i dag krav på det och det är Socialstyrelsen som ställer de kraven. Samtidigt har arbetsgivaren ett stort ansvar att se till att den som de har anställt får möjlighet att få ytterligare språkutbildning menar vi, säger Heidi Stensmyren.

Ayda Shaker, ST-läkare i Stockholm.
Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren. Foto: Emma-Sofia Olsson/TT

På Sveriges kommuner och landsting, SKL, som är arbetsgivarorganisation för alla kommuner, landsting och regioner, säger man att arbetsgivaren har ett stort ansvar att följa arbetsmiljölagen och arbeta förebyggande.

– Det är en väldigt svår situation som uppstår. Det är klart att den här typen av kommentarer blir stressande och kränkande för läkarna. Samtidigt finns lagstiftningar som gör det svårt att sätta hårt mot hårt, du kan inte neka en otrevlig patient tillträde till vården, säger Gunnar Sundqvist, utredare på SKL.

“Är det patienter som beter sig illa är det inte alltid så lätt”

Gunnar Sundqvist, utredare på SKL

Det finns tydligare lagar och regler att luta sig mot när kränkningar kommer från kollegor, konstaterar han.

– Är det patienter som beter sig illa är det inte alltid så lätt att genomföra åtgärder.

SKL arbetar nu med en rapport som tittar på sexuella trakasserier och hot och våld inom vården.

– Det finns inget som pekar mot att det blir varken bättre eller värre. Det är ett problem som vi kan konstatera, och det är inte jätteovanligt att det kommer från patienter.

I rapporten hanteras dock inte kränkande och nedsättande kommentarer, förtydligar Gunnar Sundqvist.

– Till viss del är det svårt att hantera subtila kränkningar.


Foto: Isabell Höjman/TT

“Jag vill ha en svensk och kristen kirurg”

patient

Inför en hjärtoperation gick läkaren Arash Mokhtari igenom läget med en manlig patient. Han berättade om patientens aktuella sjukdomstillstånd, eventuella risker med operationen, förväntad prognos och svarade på patientens frågor.

– Efter samtalet hade patienten gått till en sjuksköterska och sagt att han ville ha en "svensk och kristen" kirurg. Jag blev förvånad och kände obehag för att vi hade inte alls pratat om något i närheten av religion under samtalet, säger Arash Mokhtari, som är hjärtkirurg på Skånes universitetssjukhus i Lund.

Han kom till Sverige från Iran som flykting 1984 och har jobbat med hjärtkirurgi i 22 år. Han säger att den här typen av händelser tillhör ovanligheterna, men att de sätter spår.

– Det känns tungt.

Han tog upp händelsen med klinikledningen och fick stöd.

– Jag har fått 100-procentigt stöd från hela kliniken, upp till absoluta toppen, annars hade jag inte kunnat jobba kvar.

“Var kommer du ifrån - egentligen?”

patient

Ayda Shaker, ST-läkare i Stockholm.
Ayda Shaker, ST-läkare i Stockholm, får ofta irrelevanta frågor om sin bakgrund. Foto: SVT

Ayda Shaker jobbar som ST-läkare i Stockholm. Hon berättar att hon får kommentarer om sin etniska bakgrund varje vecka, i perioder dagligen.

– Ofta är den första frågan jag får från patienter “Var kommer du ifrån?” eller ”Var kommer du ifrån - egentligen?”.

“Det känns som att min yrkesroll ifrågasätts”

Ayda Shaker, läkare

Ayda Shakers föräldrar kommer från Iran, själv är hon uppvuxen i Sverige.

– Jag vet att det svaret folk är ute efter är vilket land mina föräldrar växte upp i, men det känns helt irrelevant. Ibland svarar jag "från Solna, Stockholm" men då ger de sig inte. Samtidigt vill man vara professionell i sin yrkesroll, även om frågorna rör det privata planet.

Hon förstår att det kan handla om ren nyfikenhet, men frågorna leder till obehag.

– På något sätt känns det som att min yrkesroll ifrågasätts och att fokus är på något jag inte kan styra över.



Anna H Svensson


Arash Mokhtari


Ylva Larsson