special

1902 – Rösträttsstrejken

I maj 1902 strejkade 120 000 personer för allmän och lika rösträtt för alla män. “En man - ett gevär - en röst!” var slagordet, för när det var obligatorisk värnplikt ville man också ha rösträtt oavsett klass. Sju år senare beslutade riksdagen om allmän rösträtt för nästan alla män över 24 år men man fick endast rösta fram representanter i andra kammaren. Kvinnornas rösträtt beslutades först 1919.

1909 – Storstrejken

Storstrejken 1909 var en av de största arbetsmarknadskonflikterna i svensk historia. På grund av lågkonjunkturen ville arbetsgivarna sänka lönerna medan arbetarnas livsvillkor redan var knappa. Detta resulterade i den första och största kraftmätningen mellan arbetsgivarorganisationen SAF och LO. Strejken pågick i en månad och involverade cirka 300 000 arbetare från olika branscher. När facket hade svårt att betala så många strejkande resulterade det i att LO förlorade runt hälften av sina medlemmar.

1931 – Ådalshändelserna

Ådalshändelserna grundade sig i en strejk för bättre arbetsvillkor och löner vid färjehamnen i Lunde. Militär sköt mot obeväpnade demonstranter och fem personer omkom. Skjutningarna ledde till stora protester och de direkta följderna blev att regeringen etablerade en statlig poliskår och sedan dess har inte militär använts mot civilbefolkningen.

1945 – Metallstrejken

Metallstrejken var en av Sveriges största arbetskonflikter, med sammanlagt över 120 000 strejkande och pågick i runt fyra månader. Strejken ägde rum med bakgrund av andra världskriget i en kamp för bättre löner och arbetsvillkor inom den svenska metallindustrin. Verkstadsarbetarna nådde dock ingen större framgång, då de fick nöja sig med ett lönetillägg på samma nivå som övriga fackförbund fick utan att strejka.

1966 – SACO-konflikten

SACO-konflikten var en månadslång nationell strejk bland medlemmarna av Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), som möttes med lockoutoch resulterade i att eleverna i de berörda skolorna fick studera självständigt. Det var i praktiken den första organiserade strejken som offentligt anställda tjänstemän gick ut i. Konflikten ledde till en säkrad skolfred fram till åtminstone 1968.

1969 – Stora gruvstrejken i Norrbotten

Anställda på det statliga gruvbolaget LKAB gick ut i en vild strejk som pågick i113 dagar, vilket är bland de längsta strejkerna i landet. Konflikten rörde löner och arbetsvillkor inom gruvindustrin. De strejkande fick förlita sig på insamlingar från allmänheten då de inte hade tillgång till fackets strejkkassa. Enligt P3 dokumentär samlades upp till sex miljoner kronor in av sympatiserande svenskar.

2003 – Kommunalstrejken

Kommunalstrejken 2003 ärfacket Kommunals största arbetskonflikt någonsin, med runt 83 000 deltagare. Strejken påverkade framför allt skolan och barnomsorgen men resulterade bara i omfördelning av lönepengar.

2018 – Klimatstrejk ”“Fridays For Future”

Klimatstrejken ”Fridays For Future” blev en global rörelse, men startades i Stockholm av Greta Thunberg. Ungdomar strejkade från skolan i protest mot bristande initiativ för att motverka klimatförändringarna och krav på efterföljande av Parisavtalet från 2015.

2022 – Senaste SAS-strejken

Under den senaste SAS-strejken strejkade piloter för bättre löner och arbetsvillkor. Strejken ledde till 3 700 inställda flyg och påverkade cirka 370 000 passagerare. SAS beräknar själva ha förlorat 100-130 miljoner kronor per dagunder den 15 dagar långa strejken. Tillslut gav SAS efter ochtvingades återanställa 450 piloter och godkänna nya kollektivavtal.

2023 – Pendelstågstrejken

Pendeltågsstrejken var ett resultat av en pågående konflikt inom stockholms lokala pendeltågstrafik vars främsta krav är återinförandet av pendeltågens tågvärdar. Den tre dagar långa strejken har påverkat resenärer och trafiksituationen i Stockholm med inställda och försenade tåg.