Rättegången – dag för dag

Poliserna trodde att Eric Torell var beväpnad och farlig. Den 2 augusti 2018 sköts 20-åringen, som hade Downs syndrom och autism, ihjäl mitt i Vasastan i centrala Stockholm. Nu hålls rättegången mot de tre poliser som står åtalade – två för tjänstefel och en för vållande till annans död alternativt tjänstefel – vid Stockholms tingrätt. Här följer SVT Nyheter rättegången dag för dag.

Dag 1

3 september: Rättegången börjar


"Det är naturligtvis en förlust för Erics familj. Men det är också en svart dag för svensk polis".

Med de orden inledde åklagarna rättegången efter dödsskjutningen av Eric Torell, 20.

Illustration: Anders Molin

Sal 37 i Stockholms tingsrätt var under dagen knökfull. Förutom det stora antalet journalister var även flertalet poliser på plats för att höra åklagare och försvarare göra sina sakframställningar.

Chefsåklagare Martin Tidén visade bland annat upp filmklipp från polisens rekonstruktion av händelseförloppet samt fotografier från obduktionen av Eric Torells kropp (de sistnämnda visades dock bakom stängda dörrar).

Åklagaren spelade också upp en ljudupptagning av polisens radiokommunikation från natten där en polis bland annat skriker ”skottlossning!”.

De tre poliserna nekar till brott och advokat Anton Strand, som företräder den polis som åtalas för vållande till annans död var mycket kritisk till att åklagaren väckt åtal.

Bland annat påpekade Anton Strand, som kallar händelsen för en "fruktansvärd olycka", att åklagaren har godkänt 23 av de 25 skotten som avfyrades och att skjutningen kan ha pågått i så lite som 3 sekunder.

– Smaka på det resonemanget, sa Anton Strand i rätten.

Tomas Nilsson, som företräder Eric Torells familj, reagerade i sin tur på att Anton Strand vill att Eric Torells leksaksvapen ska kallas för en replika. Detta illustrerade advokaten genom att ta upp det aktuella föremålet ur en brun påse och visa upp det för rätten.

– Det här är en leksak.

Kort därefter avslutades den första förhandlingsdagen i förtid då samtliga parter var färdiga med sin respektive sakframställan.


Dag 2

4 september: Erics pappa hörs


"Eric älskade polisen. Det var familjen och polisen han kände sig trygg med".

Det känslomässiga vittnesmålet från Eric Torells pappa inledde den andra rättegångsdagen.

Illustration: Anders Molin

Under vittnesmålet framkom det att Eric Torell rymt hemifrån förut. Dock var det flera år sedan sist.

– Därför blev jag väldigt förvånad när jag vaknade den här morgonen och han hade gått ut. Jag gick runt i lägenheten och letade efter honom, sedan gick jag ut. Det var en fin morgon, helt folktomt ute.

Eric Torells pappa fick också frågor om det leksaksvapen hans son hade med sig ut.

– Han fick den när han var tre-fyra år gammal. Han brukade inte leka med den. Inte alls. Han hade lekt sönder den också så den var inte intakt.

När biträdande åklagare Bengt Åsbäck frågade Eric Torells pappa om hans son kunde förstå polisens kommenderingar svarade han:

– "Polis, släpp vapnet" – nej, det förstod han inte. Men Eric älskade poliser. Han var trygg med familjen och polisen.

Mest känslosamt blev det när Eric Torells pappa berättade om hur han fick dödsbudet av två poliser.

– En av dem sa: "din son var beväpnad, han är skjuten och avliden". Jag reagerade... det var fruktansvärt att höra. Jag blev helt tom. Jag sitter där en vacker morgon och så får jag åka med polisen till Karolinska sjukhuset.

Under dagen hördes även den insatschef som står åtalad för tjänstefel. Han vittnade om kaoset som utspelade sig på radion.

– Jag hinner bara kliva ur bilen så börjar det skjutas. Det skjuts ett flertal skott. Jag hör inte ens.... jag kan inte urskilja enskilda skott. Det skjuts väldigt snabbt och mycket under väldigt kort tid. Det lät i princip som ett utdraget skott. Jag drar vapen själv och min kollega springer fram till den här entrén.


Dag 3

5 september: Polisens tårar


”Jag blir livrädd – är helt säker på att han ska skjuta mig”.

Så uttryckte sig den kvinnliga polis som tidigare var misstänkt för brott men som avskrivits från utredningen och i stället kallades som vittne under den tredje rättegångsdagen.

Ingela Landström/TT

Kvinnan ingick i den patrull som svarade på ett larm om en beväpnad och farlig man – en man polisen befarade var en sedan tidigare känd person som förekommer omkring 30 gånger i belastningsregistret och är dömd för bland annat olaga hot, vapenbrott och narkotikabrott.

Den kvinnliga polisen, som var med på länk, var märkbart påverkad av situationen. Med gråten i halsen berättade hon om hur hennes patrull åkte till den aktuella adressen i Vasastan i Stockholm och hur de hamnade på den innegård där Eric Torell sköts ihjäl.

– Vi hörde på radion att inringaren såg mannen med vapnet och jag kände att vi behövde gå ut därifrån. Vi hinner inte komma ut på gatan där vi har parkerat vår bil innan vi får röra oss in mot innergården igen då NN (en av de åtalade poliskollegorna, reds anm.) uppmärksammat att den här mannen befinner sig ute på gatan, berättade hon.

I rätten fortsatte den kvinnliga polisen att beskriva hur hon backade tillbaka in på innergården och tog skydd. Plötsligt, berättar hon, såg hon återigen mannen – som senare visade sig vara Eric Torell – närma sig.

– Jag ser att han har ett vapen i sin hand. Jag skriker ”polis, stanna!”. Men han höjer vapnet. Jag blir livrädd, han ger inte den reaktion som jag tänker mig att han ska ge.

Polisens ögon tårades när hon berättade om den dödsångest hon upplevde innan hon avfyrade sitt tjänstevapen.

– Han går mot mig och jag ser ingen annan väg än att fly därifrån, jag är helt säker på att han kommer skjuta mig. Jag flyr in mot huset och en rabatt. Mannen kommer sedan in på innergården och upptäcker mig och riktar återigen sitt vapen mot mig. Jag är helt säker på att han kommer skjuta mig och att jag är tvungen att skjuta mot honom innan han skjuter mot mig.

Under dagen hördes även flera andra poliser, bland annat befälet i den piketstyrka som anlände strax efter dödsskjutningen.


Dag 4

9 september: Två av de åtalade hörs


”Jag tänker att om han skjuter nu kommer det sluta väldigt... då kan jag dö”.

Orden kommer från den polis som åtalats för tjänstefel i samband med dödsskjutningen av Eric Torell. Under den fjärde rättegångsdagen hördes både han och den kollega som åtalats för vållande till annans död alternativt tjänstefel.

Ingela Landström/TT

Båda poliserna, som arbetat i 8 månader respektive 7 veckor, vittnade om den panik och skräck de kände i samband med att 20-åringen, som hade Downs syndrom, misstogs för en farlig våldsman och sköts till döds.

De två poliserna var samlade när de gav sina vittnesmål. Samtidigt hade de svårt att minnas detaljer, något de förklarade med stress och rädsla.

– Jag förstår att jag springer rakt i den här personens skottlinje. När jag gör det här känner jag att det sticker till i hela min kropp. Och tänker att om han skjuter nu slutar det väldigt... då kan jag dö, sa den polis som åtalas för tjänstefel.

Polisen vittnade om hur Eric Torell ska ha siktat på honom och hans kolleger. Kort därefter utbröt skottlossningen.

– Precis här börjar det smälla. Jag blir fruktansvärt rädd. Jag förstår att det här är en livsfarlig situation där det skjuts mellan den här personen och mig och mina kolleger.

Även den polis som åtalas för vållande till annans död alternativt tjänstefel beskriver händelseförloppet som extremt snabbt och hotfullt. Han berättade att han upplevde det som att Eric Torell siktade på en av kollegerna.

– Då känner jag mig enormt pressad. Då tänker jag att nu skjuter han NN. Då väljer jag att skjuta. När jag skjuter blir mitt seende kraftigt avsmalnande.

Polisen hade också svårt att svara på frågan om huruvida han uppfattade det som att hans kolleger börjat skjuta.

– Jag vet inte vem som började skjuta och vem som slutade. Det var det jag gjorde som jag hade fokus på, blev svaret.

Utöver två av de tre åtalade poliserna vittnade bland andra Eric Torells mamma Katarina Söderberg och en polis som arbetar med vapenutbildning.


Dag 5

11 september: Expertvittnen hörs


”Att en person som har skjutits skulle vända på sig med ryggen mot poliserna innebär inte att nödvärnsrätten skulle upphöra enligt min uppfattning. Så länge man har ett vapen i sina händer och är vid medvetande kan man försvara sig”, sa kriminalteknikern Sonny Björk i rätten idag.

När försvaret hade kallat in Sonny Björk, en av Sveriges mest erfarna kriminaltekniker, som vittne påpekade han att det var oklart vilket av de 25 skotten som hade avfyrats som i slutändan dödade Eric Torell.

Han menade också att poliserna hade agerat korrekt i situationen. Men åklagarna ifrågasatte hans ståndpunkt, och de återkom flera gånger under förmiddagen till att säkerhetsläget för poliserna måste ha förbättrats under tiden som poliserna avfyrade ett av de 25 skotten som i slutändan dödade Eric Torell. Dessutom menade åklagarna att en persons förmåga att röra sig och uppfattas som ett hot var beroende av funktionalitet och ålder.

När Sonny Björk ville använda bilder från obduktionen för att fortsätta med sitt utlåtande valde domaren att be allmänhet och medier att lämna salen utav respekt för Eric Torell och hans familj.

När dörrarna åter öppnades för medier och allmänhet var det Jan Fredriksson, som lär ut taktik och vapenhantering på polishögskolan, som vittnade. Han menade att människans hjärna tar lång tid på sig att slå om efter en situation som uppfattas som hotfull.

- Det tar lång tid att avbryta när man känner sig hotad, sa han.



Dante Thomsen

SVT Datajournalistik

Publicerad: 3 september 2019

Uppdaterad: 11 september 2019