Så fungerar vaccinerna mot covid-19




Sverige kommer att använda två typer av vaccin mot coronaviruset – mRNA-vaccinet och virusvektorvaccinet. Båda introducerar en liten del av viruset för våra kroppar för att lära immunförsvaret att bekämpa det. Men vad är skillnaden?

Här nedan förklarar vi vad som händer i kroppen när du får mRNA-sprutan respektive virusvektorsprutan.



Det första man behöver veta är att coronavirusets yta är täckt av tulipanformade proteiner, spikproteiner. Det är de som skapar den krona runt viruset som gett viruset dess namn. Kom ihåg dessa proteiner, de kommer återkomma gång på gång i den här historien.

Coronaviruset använder nämligen de tulipanformade taggarna för att ta sig in i våra celler. Immunförsvarets mål är att oskadliggöra taggarna.

Vaccinernas uppgift är att få igång vårt immunförsvar genom att lura kroppen att tillverka spikproteiner.

Vi börjar med mRNA-vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna.


mRNA-vaccin

Pfizer och Moderna


Pfizer/Biontechs vaccin går också under namnet Comirnaty och har en effektivitet på 95 procent. Modernas vaccin har en effektivitet på 94,1 procent. Båda vaccinerna godkändes för användning i EU vid årsskiftet.

Huvudpersonen i mRNA-vaccinerna är en molekyl som kallas för budbärar-RNA eller messenger RNA. I fortsättningen kommer vi att kalla den för mRNA. Molekylen bär på en sorts arbetsbeskrivning som våra kroppar kan använda för att börja producera coronavirusets tulipanformade proteiner, spikproteinerna.

Arbetsbeskrivningen innehåller enbart en liten del av viruset, inte hela, och den kan inte göra oss sjuka.

Det har rapporterats en del om att Pfizers och Modernas vacciner behöver hållas ordentligt nedkylda. Pfizers i minus 70 grader och Modernas i minus 20. Det beror på att mRNA-molekylen är mycket bräcklig.

Denna bräcklighet gör att den heller inte kan injiceras direkt i våra kroppar, utan måste lindas in i ett skyddande fetthölje av lipidnanopartiklar.

Skillnaderna mellan Pfizers och Modernas vacciner är minimala och handlar till exempel om de exakta komponenterna i det skyddande höljet.



När du får vaccinet injiceras alltså mRNA-molekylerna lindade i lipidnanopartiklar i din kropp. Där stöter de in i dina celler och släpper ut mRNA:t som – om du minns det – innehåller instruktionerna för hur cellerna ska producera coronavirusets spikprotein.

När cellerna producerar proteinet kommer en del av det upp till cellernas yta i sin tulipanform eller som små fragment. Nu får immunförsvaret nys om att något händer i kroppen som det måste hantera – detta trots att du inte är på väg att bli sjuk. Det som skickades in i kroppen var ju enbart en del av viruset, och det räcker inte för att du ska bli dålig.

Om vi ser immunförsvaret som en kroppens försvarsarmé kan vi säga att det har tre sorters soldater som nu ska hjälpa till. Det är antigenpresenterande celler, b-celler och mördar-t-celler. Det finns också en hjälpreda – t-hjälparceller.



Antigenpresenterande celler kan ta upp spikproteiner och dess fragment som finns i resterna av en död cell. Även i dessa celler kan delar av proteinet komma upp till ytan.

Nu kan de upptäckas av immunförsvarets hjälpreda, t-hjälparcellerna, som slår larm till immunförsvaret att sätta igång med sitt arbete.



T-hjälparcellerna kan aktivera en annan av immunförsvarets soldater – b-cellerna. B-cellerna börjar då att ge ifrån sig antikroppar vars jobb det är att blockera spikproteinets taggar. Antikropparna kan alltså haka sig fast i de utstickande spikproteinstaggarna, vilket gör att spikproteinet inte kan fästa sig i andra celler.



Sedan har vi mördar-t-cellerna. Dessa aktiveras av de antigenpresenterande cellerna – två bilder upp här – och deras uppgift är att hitta och förstöra celler som har coronavirusets proteintaggar på utsidan.



Vaccinet har bara skickat en arbetsbeskrivning på en liten del av coronaviruset in i din kropp, men det räcker för att kroppen ska minnas kampen den utkämpade för att hålla dig frisk.

Om du någon gång i framtiden stöter på det faktiska coronaviruset kommer din kropp med största sannolikhet att känna igen fienden. Immunförsvaret kommer då mobiliseras innan du ens har insett att du är smittad.

Det är dock ännu inte klarlagt exakt hur länge kroppen kommer minnas efter ett vaccin, det vill säga vi vet inte hur länge vaccinerna är effektiva.

Och nu till en annan vaccintyp.


Virus­vektor­vaccin

Astra Zeneca och Janssen


Astra Zenecas vaccin, som ibland kallas för Oxfordvaccinet, och Janssens vaccin, som ibland refereras till som Johnson & Johnsons vaccin, är virusvektorvacciner. Astra Zeneca har rapporterat en effektivitet på 62 eller 90 procent, beroende på hur doseringen ser ut. Det har ännu inte redovisats några resultat för Janssens vaccin.

Vi tar om den här bilden som en påminnelse om hur coronaviruset och dess spikproteiner ser ut.



För en lekman är virusvektorvaccinerna rätt lika mRNA-vaccinerna, men de skickar coronavirusets arbetsbeskrivning till kroppen på ett annat sätt.

De gör det nämligen genom dubbelsträngat dna, istället för RNA, och instruktionerna paketeras i ett annat virus, inte i lipidnanopartiklar. Viruset som används för att transportera arbetsbeskrivningen är ett adenovirus, som är boven bakom många av våra vanliga infektioner, men som i detta fall modifierats för att bära instruktionen.

Varför gör man på ett annat sätt när syftet är detsamma, kan man fråga sig? Dna är inte lika bräckligt som RNA, och dess färdkost in i kroppen – adenoviruset – är ett stabilt skydd. Därför behöver heller inte dessa vacciner förvaras så kallt som Pfizers och Modernas.



När du injiceras med ett virusvektorvaccin stötter adenoviruset som bär på dna:t med arbetsbeskrivningen in i dina celler. Cellerna slukar viruset och väl inne tar sig adenoviruset till cellkärnan.

Där släpper adenoviruset ut sitt dna. Adenoviruset kan inte kopiera sig självt, men arbetsbeskrivningen för coronavirusets spikproteiner kan läsas av cellerna och kopieras till mRNA. mRNA:t får i sin tur cellerna att börja producera spikproteinerna.

Adenoviruset får också cellerna att signalera till immunförsvaret att något inte står rätt till. Det gör att immunförsvaret reagerar starkare på spikproteinet.


Härifrån fungerar de två vaccintyperna mer eller mindre likadant.


När cellerna producerar proteinet kommer en del av det upp till cellernas yta i sin tulipanform eller som små fragment. Nu får immunförsvaret nys om att något händer i kroppen som det måste hantera – detta trots att du inte är på väg att bli sjuk. Det som skickades in i kroppen var ju enbart en del av viruset, och det räcker inte för att du ska bli dålig.

Om vi ser immunförsvaret som en kroppens försvarsarmé kan vi säga att det har tre sorters soldater som nu ska hjälpa till. Det är antigenpresenterande celler, b-celler och mördar-t-celler. Det finns också en hjälpreda – t-hjälparceller.



Antigenpresenterande celler kan ta upp spikproteiner och dess fragment som finns i resterna av en död cell. Även i dessa celler kan delar av proteinet komma upp till ytan.

Nu kan de upptäckas av immunförsvarets hjälpreda, t-hjälparcellerna, som slår larm till immunförsvaret att sätta igång med sitt arbete.



T-hjälparcellerna kan aktivera en annan av immunförsvarets soldater – b-cellerna. B-cellerna börjar då att ge ifrån sig antikroppar vars jobb det är att blockera spikproteinets taggar. Antikropparna kan alltså haka sig fast i de utstickande spikproteinstaggarna, vilket gör att spikproteinet inte kan fästa sig i andra celler.



Sedan har vi mördar-t-cellerna. Dessa aktiveras av de antigenpresenterande cellerna – två bilder upp här – och deras uppgift är att hitta och förstöra celler som har coronavirusets proteintaggar på utsidan.



Vaccinet har bara skickat en arbetsbeskrivning på en liten del av coronaviruset in i din kropp, men det räcker för att kroppen ska minnas kampen den utkämpade för att hålla dig frisk.

Om du någon gång i framtiden stöter på det faktiska coronaviruset kommer din kropp med största sannolikhet att känna igen fienden. Immunförsvaret kommer då mobiliseras innan du ens har insett att du är smittad.

Det är dock ännu inte klarlagt exakt hur länge kroppen kommer minnas efter ett vaccin, det vill säga vi vet inte hur länge vaccinerna är effektiva.


Iva Horvatovic

Text


Oscar Gyllander

Video


Alf Jonsson

Grafik


Publicerad: 23 januari 2021