Varmare och blötare


– så kan Sveriges klimat förändras

Klimatet förändras på grund av människans aktiviteter. Utsläpp av växthusgaser gör att värme från solen som annars skulle strålats ut från jorden fångas kvar. Jorden, och Sverige, blir varmare.

Exakt hur mycket varmare, och vad uppvärmningen får för direkta konsekvenser, är svårt att säga. Men genom att utgå från olika scenarier där jorden värms olika mycket beroende på hur kraftfulla åtgärder som görs för att minska utsläppen av växthusgaser, kan forskare måla upp en bild över möjliga följder.

Hur ser till exempel scenariot ut om vi fortsätter på ungefär samma spår som idag? Hur ser en framtid ut där en kraftfull klimatpolitik uteblir, där utsläppen ökar till tre gånger dagens nivåer år 2100 och befolkningen ökar till 12 miljarder, med ökat behov av betes- och odlingsmark som konsekvens?

SMHI har utifrån klimatscenarier framtagna av IPCC tagit fram geografisk data som visar hur bland annat temperatur, nederbörd och snötäcket kan förändras över tid vid ett sådant scenario.


Temperatur

Vi börjar med att titta på utvecklingen av årsmedeltemperaturen, alltså medeltemperaturen sett till hela året.



Årsmedeltemperatur, perioden



I modellen används åren 1961–1990 som referensperiod. Under dessa år låg årsmedeltemperaturen på runt 5 grader i nästan hela södra Sverige, och på cirka 0 grader i stora delar av norra Sverige. Bara i de allra sydligaste delarna av landet låg årsmedeltemperaturen på runt 10 grader.


De senaste 30 åren har årsmedeltemperaturen ökat. Stora delar av kustområdena i södra Sverige hade under den här perioden en årsmedeltemperatur runt 10 grader, och en allt större del av Norrland upplevde en årsmedeltemperatur runt 5 grader.


Nu blickar vi framåt till åren 2021–2050. I det här scenariot har nästan hela södra Sverige samma årsmedeltemperatur som bara Skåne och de södra kusterna hade under den andra hälften av 1900-talet.

Stora delar av Norrland har bytt färg, och har nu en temperatur på kring 5 grader. De få platser i Norra Norrland som tidigare haft en årsmedeltemperatur på runt -10 grader har försvunnit.


Om 50 år har Sverige förändrats helt, enligt modellen. Ungefär halva Sverige, inklusive större delen av Norrlandskusten, har nu en årsmedeltemperatur på kring 10 grader.

Resten av landet, undantaget vissa delar av fjällvärlden, har en temperatur på kring 5 grader sett till hela året.

Om verkligheten utvecklas enligt modellen så kommer alltså hela södra Sverige om 50 år att ha samma temperatur som bara de varmaste delarna av Skåne hade fram till 1990-talet.


Snötäcke

En konsekvens av en ökad temperatur är att tiden på året med snötäcke, här definierat som antal månader med minst 5 millimeter snö, minskar.



Månader med 5mm snö,



De senaste åren har största delen av Sverige varit täckt med snö mer än 4 månader per år. Bara ett område nära Östersund i norra Sverige sticker ut mot en annars nästan helvit bakgrund.

I södra Sverige och den sydöstliga kusten mot Östersjön finns områden där det de senaste 30 åren bara legat snö på marken upp till en månad per år.


Tittar man på närmaste kommande 30 åren så kommer områdena med 0–1 månader med snötäcke att öka. Med undantag för de nordligaste delarna så skiftar en majoritet av områdena till att ha minst en månad mindre med snötäcke.

Söder om Uppsala har nästan hela landet 0–2 månader med snötäcke, med undantag för ett område nära Jönköping där det är en fläck med lite mer snö.

Området nära Östersund är nu tydligt varmare, och områden runt detta är nu också klart varmare.


Om 50 till 100 år kan det bli så att snötäcket kryper längre upp i landet. Nästan hela Sverige söder om Gävle har nu i princip endast 0–1 månader täckt med snö.


Nederbörd

Nederbörden, räknat i det totala antalet millimeter regn som faller per år, väntas öka i Sverige om vi följer den nuvarande trenden. (Snö och hagel räknas i modellen om till motsvarande millimeter vatten.)


Nederbörd per år, perioden



Ungefär såhär har det sett ut de senaste trettio åren.

Större delen av Sverige får ungefär 600–800 mm regn. Västkusten och gränsen mot Norge har generellt sett haft mer nederbörd. Även Gotland har områden som är blötare.

Nordligaste Sverige, östra Småland och Öland har mindre nederbörd än övriga.


Nu ser vi en prediktion av hur det kan se ut de närmaste 30 åren. Mängden nederbörd ökar generellt över hela landet. Många av de torra områdena försvinner. Norra Öland och Kalmarstrakten samt runt Kiruna kommer fortfarande ha mellan 400 - 600 mm regn.

Områdena med stor nederbörd växer, detta syns tydligt längs med fjällkedjan och i Halland. Det syns också runt Örnsköldsvik, Sundsvall och Hudiksvall där det nu också dyker upp områden med över 1000+ mm nederbörd per år.


Denna bild visar upp hur det kan se ut om 50 till 100 år. Trenden som vi såg från förra scenariot fortsätter. Nu är den vanligaste nederbörden inte längre 600–800 mm utan klasserna över, 800–1000 och 1000+ mm per år.

Bara den nordligaste delen av Öland är relativt torrt. Gotland har fått områden med 1000+ mm.

Södermanland, Östergötland och delar av Blekinge, Småland och Uppland har nederbördsmängder som är liknande det vi upplever idag.


Källor och metod

Kartorna är gjorda med hjälp av SMHI:s SCID-databas. Alla kartor utgår från klimatscenariot RCP8,5. RCP står för Representative Concentration Pathways och är klimatscenarion som tagits fram av Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Det finns flera olika RPC:er som utgår ifrån olika nivåer av strålningsdrivning.

Strålningsdrivning är ett mått på skillnaden mellan den energi som träffar jorden från solen och den energi som sedan strålar ut i rymden, och mäts i W/m².

I scenariot RCP8,5 är strålningsdrivningen 8,5W/m², vilket motsvarar en ökning av den globala temperaturen med cirka 4 grader jämfört med förindustriella nivåer.

Visa

Ola Hjalmarsson

SVT Datajournalistik

Publicerad: 3 december 2018