I spåren efter en terrorist

En man kommer till Sverige från Uzbekistan. Tre år senare står han åtalad för terrordåd.

Uppdrag gransknings Janne Josefsson och Henrik Bergsten har följt i Rakhmat Akilovs fotspår. De leder till en stor hotellkedja, en komikers sommarhus – och en lägenhet, där planer på ett attentat växer fram.

Scrolla för att läsa mer




Första adressen på svensk mark


Bilder ur polisens förundersökning. Foto: Polisen

Spånga/Tensta, 2014: Via Tjeckien, Tyskland och Danmark tar sig Rakhmat Akilov från Uzbekistan till Sverige. Han kommer under sommaren 2014, men först efter flera månader ger han sig till känna och söker asyl hos Migrationsverket.

Han ljuger om sitt riktiga namn, och lyckas inte övertyga Migrationsverket om att han varit förföljd i hemlandet.



En resa mot IS


Akilov gör ett försök att ta sig till Syrien. Foto: Polisen

Nynäshamn, 2014: Enligt Akilovs juridiska ombud, Madeleine Käärik, är han helt neutral när det gäller religion i deras samtal. Men efter några månader i Sverige flyger han till Turkiet för att försöka ta sig in i Syrien och ansluta sig till IS.

Han misslyckas och återvänder via polska Gdansk med en färja, och kliver iland i Nynäshamn. Det är två år före attentatet.




Någon utger sig för att vara Akilov


Hör mannen berätta hur han fick jobb i Akilovs namn. Foto: Henrik Hjort

Östermalm, 2015: Med hjälp av ett falskt anställningsintyg får Akilov, trots att han inte har uppehållstillstånd, en skattsedel. Han träffar senare en annan uzbek som är i Sverige illegalt. Mannen får en kopia på skattsedeln och jobbar i ett och ett halvt år som städare på Scandic Park i Stockholm, i Rakhmat Akilovs namn. Hotellet gör inte kontrollerna de enligt lag är skyldiga att göra.

I ett mejl skriver Scandic att "vi är trygga med våra rutiner, men kan aldrig helt skydda oss mot att personer aktivt försöker lura oss".

Läs mer




Özz Nûjens sommarhus


Se intervjun med Özz Nûjen. Foto: Filip Gustavson

Gotland, 2015: Akilov reser till Gotland för att renovera sommarhus, hus som ägs av komikern Özz Nûjen och hans syster. I förhör berättar Akilov att han jobbar svart på Gotland några månader som medhjälpare till målare. Han säger att han inte jobbat för något företag, utan att han bjudits in av landsmän. För arbetet får Akilov omkring 85 000 kronor insatt direkt på sitt bankkonto, pengarna kommer i huvudsak från ett konto som tillhör Nûjens syster och hennes man.

Özz Nûjen förnekar att han har något med Akilov att göra och hänvisar till sin svåger, som har lett renoveringen. Uppdrag granskning kontaktar svågern, han vill inte ställa upp på en intervju.

Läs mer




En riktig anställning


Hör Robert Daging berätta hur han minns Akilov. Foto: Henrik Hjort

Umeå, 2016: Akilov har flera svartjobb under sina tre år i Sverige, men får också en riktig anställning på en riv- och saneringsfirma. Han arbetar både i Stockholm och i Umeå, där Uppdrag granskning träffar hans före detta chef.

Robert Daging kommer väl ihåg Rakhmat Akilov.



Svenskakurs och ett bråk om IS


Hör ”Darius” berätta om bråket med Akilov. Foto: Henrik Hjort

Vårberg, 2016: Ett år före attacken på Drottninggatan deltar Akilov i privat svenskundervisning i Vårberg. Gruppen träffas tre dagar i veckan under våren 2016. En av deltagarna är papperslöse ”Darius”. Han och Akilov ses också i moskén där de ber tillsammans.

”Darius” berättar hur de vid ett tillfälle hamnar i gräl, det handlar om IS.

Läs mer




Måste lämna Sverige


Hör Akilovs juridiska ombud om deras sista samtal. Foto: Henrik Hjort

Stockholm, 2016: I december 2016 får Akilov avslag på sin asylansökan. Hans liv i Sverige har blivit allt mer isolerat. Han har separerat från sin fru och hans fyra barn är kvar i Uzbekistan. Han har förlorat jobbet, och enligt uppgifter från flera håll har han börjat använda narkotika.

Akilovs juridiska ombud Madeleine Käärik har ett sista samtal med honom, efter att ha fått besked om att han inte får stanna.




Sista mötet med Akilov


Hör ”Darius” berätta om sista gången han träffar Akilov. Foto: Henrik Hjort

Fittja, 2016: ”Darius” och Akilov, som gått i svenskundervisning tillsammans i Vårberg, stöter på varandra för sista gången. De träffas av en slump i Fittja. Akilov har magrat och står tillsammans med en grupp män som säljer narkotika.

Han säger till ”Darius” att han vill åka långt bort.

Läs mer




En misslyckad utvisning


Hör Migrationsverket om varför Akilov inte utvisas. Foto: Xorasm.net/SVT

Sundbyberg, 2017: Akilov ska utvisas från Sverige, men Migrationsverket lyckas inte få honom att lämna landet frivilligt. Ärendet lämnas över till polisen. En efterlysning skickas ut, men polisen söker inte efter Akilov. Och i dokumentet från Migrationsverket finns två fel.

Namnet som polisen får är Rahmatjon Kurbonov, en känd uzbekisk artist, vars namn Akilov använde när han först sökte asyl. Det står också i en av handlingarna att han ska utvisas till Iran, inte Uzbekistan.

Läs mer




Möter en vän i förvaret


Tavlan som hittas hos Akilovs vän. Foto: Polisen

Gävle, 2016: En vän till Akilov sätts i Migrationsverkets förvar. Akilov besöker honom, därefter utvisas vännen till Uzbekistan och fängslas. Polisen upptäcker senare en tavla på förvaret, den föreställer en lastbil och på tavlan står det”Kalifat”.

Vid den här tiden har Migrationsverket klassat Akilov som avviken, det betyder att han är i Sverige illegalt. Men han fortsätter att leva öppet – i samma bostad, med samma telefonnummer. Och vid två tillfällen promenerar han in på förvaret i Gävle utan att någon slår larm.

Läs mer




Planer på ett attentat växer fram


I en video svär Akilov trohet till IS. Foto: Henrik Hjort

Vårberg, 2017: I en lägenhet i Vårberg, söder om Stockholm, har Akilov hyrt in sig tillsammans med flera andra uzbeker. Han bor på en madrass i vardagsrummet. Det är från den här lägenheten han börjar planera sitt attentat. Han har i flera månader chattat med IS-anhängare.

Ungefär tre år efter att han först kom till Sverige svär han trohet till IS, och filmar sig själv.



Odenplan – en timme till attacken


Strax innan dådet spelar Akilov in sig själv. Foto: Polisen

Odenplan, 2017: I närheten av Odenplan står Rakhmat Akilov och spelar in sig själv med mobilen. Det är den 7 april 2017, och bara någon timme kvar till attentatet på Drottninggatan. I sin väska har han en hemmagjord bomb.




En lastbil kör på Drottninggatan


Se bilderna från övervakningskameran. Foto: Polisen

Centrala Stockholm, 2017: Klockan 14.46 fångas Rakhmat Akilov av en övervakningskamera när han pratar i telefon med en av sina IS-kontakter. Han har hittat en lastbil med nyckeln i. Några minuter senare ser man hur lastbilen smyger förbi utanför dörren. Akilov kör nedför Drottninggatan och dödar fem personer.

I framsätet ligger en hemmagjord bomb, Akilovs plan är att han ska spränga sig själv när dådet genomförts. Det misslyckas, han flyr ner i tunnelbanan. Strax därefter får han ett meddelande från sin IS-kontakt.

Hur är det med dig min bror?

Kört på ett 10-tal personer i centrala Stockholm, måste ta mig härifrån.

Lever du?

Ja, har bränt mig lite.




Att försvara en terrorist


Hör Johan Eriksson berätta om sitt arbete. Foto: Henrik Hjort

Stockholm, 2017/2018: Akilov grips fem timmar efter terrordådet. Han placeras på Kronobergshäktet och blir satt under så kallad minutbevakning i en sju kvadratmeter stor cell. Han har erkänt dådet, det gör han direkt när polisen griper honom. Han säger att han är från IS, men IS tar aldrig på sig attacken.

I februari 2018 börjar rättegången i Stockholms tingsrätt. Det är ett unikt fall, den misstänkte terroristen har överlevt.

Mannen som tar på sig jobbet att försvara Rakhmat Akilov heter Johan Eriksson.

Läs mer




Janne Josefsson


Reporter Uppdrag granskning

Henrik Bergsten


Reporter Uppdrag granskning

Linnea Heppling & Ella Berger


Webbproduktion

Andreas Tun Hedfors


Research

Henrik Hjort


Fotograf

Publicerad: 25 april 2018