Foto: Bildbyrån

Super Bowl och pengacirkusen

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

Det kallas den största showen på jorden, den amerikanska fotbollens final.

I kväll bänkar sig 100 miljoner amerikaner för att se Super Bowl mellan Los Angeles Rams och New England Patriots i Atlanta.

Men lika viktig som kampen på planen, är kampen om tittarna.

Carina Bergfeldt

Utrikesreporter

Under fem månader varje år dominerar NFL amerikaners söndagar.

Så pass att en omstridd studie från 2015 hävdade att amerikaner nu tillbringar mer tid med att titta på fotboll än att gå i kyrkan.

Populariteten är än mer anmärkningsvärd när man tänker på hur lite spel tittaren faktiskt får för sin investerade tid. En genomsnittlig match är tre timmar och tolv minuter, men den faktiska tiden som fotbollen är i spel är elva minuter, enligt en berömd uträkning gjord av Wall Street Journal.

Analysen visade att majoriteten av tiden, 75 minuter, tillbringades med att se spelarna och domarna stå och avvakta spel på planen, medan 17 minuter, alltså sex minuter mer än själva speltiden, ägnades åt repriser.

Reklamen är viktig

Men Super Bowl är så mycket mer än bara spel. Det är halvtidsshowen, USA:s mest sedda minikonsert, och så är det framför allt reklamfilmerna.

En genomsnittlig match har 20 reklampauser som tillsammans uppgår till 51 minuter och 30 sekunder. På den tiden ser tittarna 100 annonser.

Tony Taylor från Pittsburgh har inget problem med detta, reklamen är snarare den främsta anledningen att han kollar.

”Jag vill se hur de olika märken står sig mot varandra, Pepsi mot Coca Cola, Budweiser och Coors. Det är alltid intressant och det ger mig något att prata om på jobbet på måndag morgon.”

En bit bort står Darryl Williams från New York och tar en selfie med Atlantas pariserhjul i bakgrunden. Även han svarar att reklamfilmerna är det främsta skälet att se matchen. Så gör även tvåbarnsmamman Eby McCullen från Atlanta. De säger båda två att reklamfilmerna helst ska vara roliga, och fria från politik.

Mest sedda programmen

Varje 30-sekundersslott i nattens sändning kostar 5,25 miljoner dollar, 45 miljoner kronor. Men tittarsiffrorna gör att det är värt investeringen.

Nio av de tio mest sedda eventen i amerikansk historia är superbowlfinaler.

(Och för att ni inte ska tänka på det istället, så kan jag berätta att det var det allra sista avsnittet av tv-serien M*A*S*H 1983 som var det tionde programmet på topplistan.)

Men, tillbaka till pengacirkusen.

För vid sidan om företagens 45 miljoner per reklamfilm så har Atlanta byggt en arena för över en miljard dollar för att ens få arrangera eventet, sista minuten-biljetter kostar 25 000 kronor hos den officiella försäljaren och alla amerikaner som inte har råd med det köper istället idag chips för 4,5 miljarder, dipp för 378 miljoner och öl för 10,8 miljarder kronor.

Men nuförtiden ägnar sig åtminstone vinnarna bara åt jubel över den miljon vardera de cashar in. När Phil Simms lag Giants vann Super Bowl XXI gastade han ut ”Jag ska åka till Disney World” på planen ögonblicket efter segern.

För det betalade nöjesparken honom 650 000 kronor.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.