”Ångestpasset” gav Almgrens genombrott

Uppdaterad
Publicerad

Han var svensk friidrotts stora genombrottsman 2014 – med JVM-medalj o SM-guld på 800 meter och idag också uttagen till SOK:s topp- och talangprogram inför Rio.

En av hemligheterna bakom Andreas Almgrens lyft är ÅNGESTPASSET som han själv möter med kärlek...

Allt inför en säsong där han också ska testa sig på 1500 meter – och börja bygga mer fart!

Det är långt från sommarvärme och glassiga tävlingsarenor. Men Sollentunavallen i december är nyckeln till framgång. En lördagsmorgon och ett träningspass bortanför det normala.

– En vanlig motionär skulle aldrig ta sig igenom ens det första setet, säger Turebergstränaren Urban Aruhn och ler lite urskuldande.

Han är själv gammal 800-meterstalang som nu i rollen som coach får äran att lotsa succénamnet Andreas Almgren in mot en redan framgångsrik bankarriär. Passet med styrkeuthållighet, en mix av det mesta hårda inom löpvärlden, har fått stor effekt på 19-åringen som länge dubblerade med en juniorkarriär som fotbollsspelare i AIK.

För två år sen kom valet som snabbt tagit honom till toppen. Bara i år har han ett JVM-brons med tiden 1.45.65, han sänkte under säsongen sitt pers med fyra sekunder och tog sig in topp 5 bland juniorer i Europa – genom alla tider!

– Det är många olympiska mästare han har bakom sig i den statiistiken. Det var ett mäktigt steg, säger tränare Aruhn som fick se sin adept oxå vinna SM-guld och nå EM-semifinal på seniorsidan.

Nu ska han ta ytterligare ett kliv är det tänkt. Hösten har delvis drabbats av lättare hälsenebekymmer, men dom har lyssnat på signalerna och alternativ träning har minimerat tappet. Nu är han redo igen för den stenhårda träning som varit så lyckosam. Dom är en grupp snabblöpare som samlas, långt ifrån alla kör hela programmet, det är för tufft, bara Andreas Almgren och SM-femman Tim Sundström hänger i från början till slut.

Urban Aruhn har gått med mäthjulet längs Edsviken strand i Sollentuna norr om Stockholm. En slinga på 600 meter är uppmätt på grusvägen, bara 100 meter nedanför vallen. Hård fartlek inleder, sen är det snabbt upp till upploppsrakan på vallen, mjukmattor är utlagda på vardera sidan och resten är allt annat mjukt.

– 3, 2, 1 kör, skriker Urban och gruppen sprintar 100 meter ner till dom första av många styrkeövningar.

Twistad rygg, fällkniven, djupa hopp, burpees, två övningar på ena sidan, upp och sen 100 meter tillbaka. Så fortsätter. Den ganska intensiva löpningen mellan övningarna är ”vilan”.

Totalt tre set med gruvligt intensiva delar – och däremellan aeroba löpintervallet. Plötsligt väntar 150 meterssektioner. Högt löpsteg, hård frekvens, tung andning.

– När man har tagit sig igenom en tredjedel så känns det som att det skulle vara ett pass. Då har man två tredjedelar kvar. Det är mentalt jobbigt, säger Andreas Almgren som ändå lärt sig att omfamna träningen.

– Det är dom passen som nästan är roligast. Det känns som skönast efteråt också, så jag ser fram mot dom.

Hans senaste testvärden skvallrar om att kapaciteten ökat. Det visar också hans gästspel på Hässelbyloppet där han sprang 10 km asfalt på 31.20 (!) och blev sexa bland långdistansspecialisterna. Nästa år ska han pröva sin uthållighet mer, det ska tävlas på 1500 meter i USA, men dessförinnan en inomhussäsong som föregås av ett läger i Sydafrika.

Det ska ge en liten formtopp till inomhus-EM i Prag är det tänkt, Almgren som redan i år blev nominerad till Idrottsgalan som ”Årets nykomling”. Nu har han högre krav på sig, men hoppas på att kunna plocka ytterligare 0.5-1 sekund på sitt pers, i så fall svenskt rekord och allt närmare eliten.

I förlängningen av året väntar VM i Peking och för att kunna hota på den nivån krävs ännu mer snabbhet och det blir nästa steg i utvecklingen. Från i sommar kommer det att fokuseras på den biten. Men själv skyndar Almgren långsamt.

– Vi försöker att inte vara för ivriga. Jag vet själv att jag ska vara som bäst om 5-10 år, säger den pudelkloke medeldistansaren och pustar ut efter ännu ett ”mördarpass”.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.