Det är sällan det här landslaget haft en så hajpad match på förhand. Förre målvakten Hope Solo hade avfyrat raketer mot det amerikanska lägret, Ali Krieger menade att USA hade både bäst och näst bäst lag i världen, Magdalena Eriksson undrade om det var en bänkspelare som hade sagt det – och vet ni vad vi undrade? Fotbollens filosofiska fråga: Om Sverige var ute efter prestation och resultat. Vad vi fick? Fotbollens mest filosofiska svar: Varken eller.
Peter Gerhardsson prioriterade varken resultat eller prestation. Han valde även bort prestigen i att slå USA, likväl som han valde bort möjligheten att prestera mot en stornation – något hans landslag inte gjort på väldigt länge och bitvis varit ifrågasatta för. Han valde i stället Kanada i en åttondelsfinal före allt annat. Och det var på förhand ett väldigt vågat vägval.
Det är trupper och inte spelare som vinner mästerskap och att få involvera fler spelare i sin trupp var såklart en given uppsida. Men det går att rada upp risker här också. Inte ens tre minuter in i matchen hade världens vassaste fot tillhörande Megan Rapinoe snurrat upp en svensk försvarare, ordnat en hörna som hon själv slog – och som resulterade i 1–0 till USA. Kastade han ut ett lag till vargarna, var den första tanken. Och är inte hälften av truppen mer eller mindre utslagen både mentalt och i kampen om platserna om siffrorna rinner i väg?
Sverige föll med hedern i behåll
Nu växte hans startelva, som för vanligtvis knappt brukar vara en slutelva, in i matchen. De fick sina minuter, de fick känna att de i perioder kan matcha turneringens favorit och de föll med hedern i behåll. Så värst mycket värre än ett felaktigt mål till blev det inte för Sverige. De fick precis som de ville och de slapp ett av turneringens otäckaste lag som väntat om Sverige besegrat USA. Det hade varit värt mycket mentalt att vinna gruppen men det hade samtidigt inte varit värt någonting i en åttondelsfinal mot ett Spanien som känns klart bättre än Kanada.
Det här spanska laget har förvisso förlorat mot Tyskland i VM men till skillnad från Sverige var de bättre än Tyskland rent spelmässigt. Och det är en långvarig trend att de bara blir bättre och bättre. Nu får i stället USA ta sig an den obehagliga outsidern och de går in i den matchen med sämsta tänkbara förutsättningar. De har mött Thailand i vad som får betraktas som en skrattmatch, de har ställt ut reservlaget mot ett svagt Chile och när de äntligen trodde att de skulle få mäta sina krafter blev de dunderblåsta av den svenska landslagsledningen.
Sveriges reser till Paris
För Sverige blir det resa till Paris och den hetaste åttondelsfinalen av de alla, för det har Peter Gerhardsson sett till att det blir. Sverige kommer beskyllas för att ha lagt sig, för att vara osportsliga och för att utmana begreppet fair play. I det kanadensiska lägret kommer det pratas om segervissa svenskar som valde Kanada, det kommer förekomma provokationer och det kommer samtidigt aldrig erkännas från svenskt håll att de föredrog Kanada. Den motivationsmentorn kommer Sverige helt enkelt inte agera för sin motståndare.
Den här kvällen i Le Havre kommer vi lämna med frågan om Peter Gerhardsson gjorde rätt. Om det här faktiskt var det bästa sättet att nå den där guldmedaljen som han kryptiskt pratade om inför matchen mot USA. Något exakt svar får vi aldrig – men en dom kommer utfärdas på Parc des Princes på måndag. Förlorar Sverige kommer det prägla Peter Gerhardssons förbundskaptensgärning. Kvitterar däremot Blågult ut en biljett till VM-kvarten var det ett genis mästerverk vi just beskådade.