Floyd Mayweather och Manny Pacquiao är två boxare som har tagit sig från fattiga förhållanden till att bli globala superstjärnor. Foto: TT

Krönika: Boxningen räddar fler liv än den tar

Uppdaterad
Publicerad
KRÖNIKA · Fem dödsfall på lika många månader skakade om boxningsvärlden förra året.
Debatten kring sportens vara eller icke-vara blossade upp på nytt.
Men jag är övertygad om att boxningen räddar fler liv än den tar.
Petter Öhrling, reporter på SVT Sport.

Petter Öhrling

reporter

2019 var ett extremt tragiskt år för proffsboxningen med fem dödsfall.

Boxning är en farlig sport som ibland känns svår att försvara, även för oss som brinner för den. Visst vrider det sig i magen även på oss som bevakar sporten när vi bevittnar en brutal knockout.

Men inga är mer bekanta med riskerna än de som själva kliver in i ringen.

”Jag vet att jag kan dö varje gång jag går upp i ringen, men jag tar risken för att jag älskar det här”, sa Sven Fornling i oktober inför sin titelmatch mot Dominic Bösel en månad senare.

Matchen slutade katastrofalt för Fornling som blev knockad och fick föras till sjukhus där läkarna konstaterade en blödning i en hjärnhinna.

I början på mars meddelade han att karriären var över.

Jag hyllar honom för att våga ta ett jobbigt beslut som ändå är det bästa för hans egen hälsa och familj. I en boxningsvärld där man ofta firas för att vara för tuff för sitt eget bästa behövs mer insikt.

Boxarna behöver själva ta ansvar för sitt eget välmående, precis som Fornling när han säger att han ”inte vill gå en match för mycket”.

Boxning har en fostrande roll

Efter Fornlings skada och de många dödsfallen runt om i världen väcktes den moraliska debatten kring boxningen på nytt. Är det verkligen rätt att boxas? Frågan kommer alltid att dela upp folk i två läger.

Personligen anser jag att boxningen räddar fler liv än den tar.

Kampsport har en fostrande roll och handlar till stor del om disciplin, självbehärskning och förebyggande av våldsamt beteende. I träningslokalen läggs stor vikt vid respekt och gemenskap, oavsett om det handlar om träningskamrater eller motståndare.

Boxningshistorien är fylld av historier om folk som använt sporten som en väg ut ur fattigdom, misär och kriminalitet.

Tvingades bli barnsoldat

En ung Floyd Patterson flydde sina dåliga levnadsförhållanden genom att gömma sig i en håla i tunnelbanan i New York.

Kassim Ouma kidnappades som sexåring och tvingades bli barnsoldat för Nationella Motståndsarmén under inbördeskriget i Uganda.

Floyd Mayweather Jr växte upp i Grand Rapids, Michigan, med en mamma som var heroinist och en pappa som hamnade i fängelse. Han blev bäst betald i hela idrottsvärlden.

På landsbygden på Filippinerna blev en tonårig Manny Pacquiao proffs för att kunna försörja sina föräldrar och fem syskon som tvingades sova på pappkartonger och knappt hade råd med ris. I dag jobbar han som senator för att ge tillbaka till folket i sitt hemland.

Listan kan göras lång.

Gör sporten säkrare

Visst finns det risker med boxning, precis som med allt annat här i livet.

Borde boxning förbjudas för att det är en farlig sport? Nej, jag tycker inte det.

Människor kommer alltid att vilja mäta sig med varandra och då är det bättre att det sker under ordnade former med strikta regler och läkarkontroller.

Låt i stället det tragiska året 2019 bli starten på en diskussion kring hur sporten kan göras säkrare.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.