• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Foto: TT Nyhetsbyrån

”IAAF har skapat ett haltande regelverk”

Rättvisa eller diskriminering? Det är en svår balansgång Internationella Friidrottsförbundet ger sig in på när man nu vill tvinga Caster Semenya och andra kvinnliga löpare att medicinera ner sin naturliga testosteronproduktion – eller tävla bland männen, skriver SVT:s kommentator Jacob Hård.

KOMMENTAR

Testosteron som tillförs utifrån är ett effektivt dopingmedel. IAAF anser att kvinnor som naturligt producerar extremt höga halter av det manliga könshormonet får en orättvis fördel.

Det är ingen okontroversiell uppfattning.

Toppidrottare är avvikare

Att testosteronhalten är en faktor som påverkar förmågan att prestera i idrott är de flesta överens om. Motståndarna till hormongränser argumenterar att idrottsvärlden är full av extrema människor med egenskaper som sticker ut från mängden. Kroppslängd; fibersammansättning i musklerna; förmågan att ta upp syre – de flesta toppidrottare är avvikare. Så vad är orättvist? Vad är likvärdiga förutsättningar?

IAAF vill ha regeln för att avgöra vilka som ska ha rätt att tävla som kvinnor. Man menar att testosteronet är den viktigaste förklaringen till skillnaden i idrottsprestationer mellan könen.

Både män och kvinnor producerar testosteron. Kvinnor normalt betydligt mindre än män. Några få kvinnor producerar mycket höga halter – ett tillstånd som kallas hyperandrogenism.

CAS stoppade regeln

Efter att IAAF 2011 infört en gräns för testosteron tog den indiska sprintern Dutee Chand frågan till idrottens internationella skiljedomstol CAS som gav henne rätt – tills vidare. Regeln las i malpåse och IAAF fick två år på sig att komma med vetenskapliga bevis för att den fördel hyperandrogena kvinnor har är så stor att en gräns skulle vara motiverad.

Den frågan har CAS ännu inte prövat. För när IAAF nu återinför en gräns är det bara för löpare på sträckor mellan 400 m och en engelsk mil (1609 m). Därmed läggs fallet med sprinterlöparen Chand ner eftersom hennes grenar inte berörs av den nya regeln.

Så nu är frågan – kommer någon annan att ta den kontroversiella regeln till CAS? Och kommer IAAF att klara en sådan prövning?

Haltande regler

Under tiden sitter friidrotten med den för en lekman märkliga regeln att det är olika villkor för att få vara med beroende på vilken gren man tävlar i. Det som ses som en orättvis fördel för en medeldistanslöpare är helt ok för den som springer 100 meter, stöter kula eller hoppar stav. IAAF har valt ut de grenar där man anser sig kunna bevisa att testosteronet har starkast genomslag. Resultatet blir ett haltande regelverk.

Testosterongränsen är en ersättning för de tidigare könstesterna som alla idrottskvinnor tvingades genomgå och som resulterat i förnedrande och traumatiska situationer.

Synen på kön i samhället är idag en annan än den varit. Sociala och psykologiska faktorer är minst lika avgörande som biologin – som i sig kan vara otydlig.

IAAF är noga med att betona att man inte ifrågasätter vem som ÄR man eller kvinna – bara vem som ska få tävla bland kvinnorna.

I slutändan finns där ändå en kvinna som ska få beskedet: du får inte vara med som du är. Medicinera eller tävla bland männen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer