Per ”Pliggen” Andersson. Foto: TT.

”Unga elitidrottare kan bli illa medfarna”

Uppdaterad
Publicerad
De flesta unga och friska elitidrottarna drabbas inte särskilt hårt av covid-19.
Men eftersom man ännu inte vet vilka långvariga konsekvenser viruset kan få är idrottsläkarna på tårna.
– Det kommer att bli en utmanande höst och vinter, säger SOK-läkaren Per ”Pliggen” Andersson.

Wall Street Journal har pratat med 17 medicinska experter och alla är eniga om att de flesta elitidrottare säkert inte kommer att drabbas särskilt hårt av coronaviruset eftersom de inte tillhör riskgrupper. Men de är också eniga om att en viss del av idrottare kommer att bli svårt sjuka – och att man inte vet vilka effekter det får på deras återkomst till sin idrott.

– Jag är inte orolig för att de hamnar i respirator eller dör. Men jag är orolig för att de inte ska kunna komma tillbaks till samma nivå de hade tidigare – om de ens kommer tillbaka till idrotten, säger epidemiologen Neel Gandhi vid Emory University till tidningen.

”Kan bli illa medfarna”

Svenska idrottsläkare håller med om att man måste se allvarligt på coronaviruset eftersom det ibland drabbar unga och friska väldigt hårt.

– Vi har sett även i Sverige att unga elitidrottare kan bli rätt illa medfarna, säger Per ”Pliggen” Andersson, som också är läkare för skidlandslaget.

En av idrottarna är skidåkaren Jennie Öberg som fick dubbelsidig lunginflammation och behövde sjukhusvård. Hon lade senare ner karriären.

Matilda Lundblad, lagläkare för allsvenska Elfsborg och damallsvenska Göteborg, säger att man gör allt för att inte få in smittan i lagen eftersom det kan få allvarliga konsekvenser.

– Jag är tydlig i kommunikationen med spelarna, för att få dem att hålla sig till riktlinjerna, att om man blir allvarligt sjuk och får lunginflammation blir det samma konsekvenser som vid en allvarlig knäskada. Då blir man borta i flera månader, säger hon.

Långvarig trötthet

Det som idrottsläkarna anser är viktigast att hålla koll på, om en elitidrottare får en allvarlig infektion, är återgången till träning efter sjukdomen.

– Vi har extra uppmärksamhet på hjärtat. Sedan så funderar man på om viruset skulle kunna ge någon form av nedsättning av lungfunktionen, men det är för tidigt att säga, säger Andersson.

Han säger också att han funderar på om coronaviruset fungerar som andra virussjukdomar, exempelvis körtelfeber, som kan ge långvarig trötthet efteråt.

– Det är nog en sådan sak som man sannolikt kan se efter en sådan här infektion och det skulle ge stora konsekvenser för våra elitidrottare.

Enligt Wall Street Journal finns det exempel på unga som inte blivit allvarligt sjuka, men som lidit av extrem trötthet i flera månader efteråt.

En utmaning för idrottsläkarna är de idrottare som får covid-19 utan några märkbara symtom. Man vet ju inte om de idrottarna kan bli sjuka på något annat sätt för att de fortsatt att träna hårt när de haft viruset i kroppen.

Enligt fotbollens riktlinjer ska den som haft symtom på viruset återgå till träning (stegrande) efter två dagar och efter en vecka om man varit sängliggande med feber i en vecka.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer