- Motionären kan inte vräka i sig fett och socker Mängden fett och socker som en elitidrottare behöver äta för att täcka energibehovet, är mycket större än för gemene man. En elitidrottare kan ofta behöva äta 5000 kalorier per dygn jämfört med ca 2000 kalorier för en person som inte tränar, för att göra det måste de nästan äta söta och feta produkter. Att äta fiberberikade eller lightprodukter tar helt enkelt för mycket plats i magen. Man har mycket större marginaler som elitidrottare. Man kan säga att elitidrottarna är en av få grupper som inte som behöver följa kostråden, utan de är riktade till gemene man.
- Motionären behöver inte kolhydratladda Ibland kan man se motionärer som kolhydratladdar inför ett femkilometerslopp. Det behövs inte, muskelns förråd av kolhydrater räcker ändå. Tränar man t.ex. medelintensiv aerobics 1 timme tre gånger i veckan, ökar energiomsättningen bara ca 10% sett över hela veckan jämfört med någon som inte tränar alls. Det är först när man kommer upp på elitidrottsnivå som man märkbart behöver äta större portioner eller fler mål.
- Motionären behöver sällan kosttillskott De som elitidrottar kan ha ett större behöv av att ta ett kosttillskott på grund av sin hårda träning. Till exempel järn, d-vitamin och magnesium går åt i större mängder hos elitidrottare. Ett sådant behov finns i stort sett inte hos en frisk person som inte tränar så mycket.
- Motionären behöver inte salttillskott Även om du får kramp under ett lopp eller på natten efter ett hårt träningspass, är det ytterst osannolikt att det är saltbrist. Risken för saltbrist är bara förhöjd under långa, hårda träningar på hög nivå, när man svettas flera liter. För motionärer har kramp oftast inget med saltbrist att göra, utan beror oftare på att muskeln är ovan vid att jobba så hårt helt enkelt.
