Sam Schönbeck vill att e-sport blir en del av RF. Foto: TT Nyhetsbyrån

E-sporten vill bli del av RF

Uppdaterad
Publicerad

E-sport är idrott och bör välkomnas som ett eget förbund i Riksidrottsförbundet (RF), anser Sam Schönbeck, styrelseledamot i spelhobbyförbundet Sverok.

Men RF-basen Björn Eriksson är inte särskilt hoppfull.

Sverok, med 101 000 medlemmar i 3 600 föreningar, beskriver sig självt som landets största ungdomsförbund. Men undersökningar visar att kulturen är mycket större än så och att nästan alla unga spelar.

Trots det ses rollspel, lajv, brädspel, figurspel- e-sport och LAN ofta över axeln av beslutsfattare inom stat, kommun och idrottsrörelsen, enligt Sverok.

Men Sam Schönbeck anser att spelandet skulle bli ”mer accepterat i samhället” om e-sporten kunde ta plats i RF.

– Vi ser också helt andra möjligheter för oss då, eftersom vi får fler verktyg att arbeta med, säger hon i samband med en konferens om e-sport i Stockholm på fredagen.

Schackförbundet fick nej

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), säger till TT att hon anser att e-sport ska betraktas som idrott av samhället. Men enligt RF:s ordförande Björn Eriksson är det ingen självklarhet för idrottsrörelsen. Vare sig Sveriges schackförbund eller Svenska bridgeförbundet har blivit accepterade som medlemmar i RF, trots flera ansökningar.

– De har fått nej vid Riksidrottsmötet eftersom det fysiska inslaget som krävs för att kunna kvalificera som idrott inte finns. Och risken är väl betydande att också e-sporten skulle komma att bedömas efter det kriteriet, säger Eriksson.

TT: Du tror helt enkelt att Sverok inte skulle få klartecken?

– Inte med gällande regelsystem. Men vi håller på att se över regelsystemet; därför är frågan extra intressant just nu, säger Björn Eriksson som också konstaterar att bland annat Svenska dartförbundet är medlem i RF utan att pilkastning kanske kan betraktas som ”särskilt fysiskt krävande”.

Sam Schönberg hävdar att inget förbund har blivit godkänt första året det ansökt om att få ingå i RF.

– Men vi hoppas och ser goda chanser för att Sverok blir det så småningom, säger hon.

Ser fördelar för RF

Schönbeck anser att det för RF:s del bland annat skulle medföra fördelar som ”bättre inblick i hur ungas intressen ser ut i dag”.

– Och det finns stora likheter mellan e-sporten och den traditionella idrotten. Så vi har också möjligheter att lära av varandra, säger hon.

TT: Men det kan bli slagsmål om pengarna?

– Ja, men så blir det oavsett vilket förbund man tillhör. Och det handlar ju om att alla förbund behöver mer resurser, säger Sam Schönbeck.

Björn Eriksson bekräftar att frågan också kan ses ur ett ekonomiskt perspektiv. Enligt honom har RF i dag kring 1,9 miljarder kronor att dela ut till i dag över 70 specialförbund, och det är inte säkert att pengarna växer för att det blir fler och fler specialförbund.

– Ju fler som kommer in utan att kakan växer, desto mindre blir det till var och en. Alternativt får väl då politikerna skotta upp mer pengar om det kommer in flera, säger RF-basen.

E-sport

E-sport är en förkortning för elektronisk sport. Den etablerades i början av seklet och går ut på att spela tävlingsinriktat mot andra på en dator, konsol eller annan enhet.

E-sport kännetecknas också av att spelaren har en ständig möjlighet att utvecklas, vilket brukar kallas att spelen har ett ”högt färdighetstak”.

E-sport är en publiksport och många av åskådarna spelar inte spelet själva. Nästa år väntas publiksiffrorna öka till 190 miljoner, vilket är i nivå med tittarsiffrorna för de amerikanska ligorna i fotboll och ishockey.

Det största spelet är gratis och heter League of Legends (LoL). Varje dag deltar kring 27 miljoner spelare världen över i detta lagbaserade strategispel.

VM-finalen 2015 i LoL sågs av 11,2 miljoner tittare online och 40 000 åskådare i arenan. Den största prissumman som betalades ut i en turning 2015 var 145 miljoner kronor. De största e-sportspelen delade ut totalt en halv miljard kronor i prispengar under sammanlagt 4 680 turneringar.

Källa: rapporten Föräldrar och e-sport, Sverok.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.