Foto: Grafik: SVT.

Organiserade ungdomsidrotten har minskat – innebandy bryter trenden

Uppdaterad
Publicerad

Det organiserade idrottsutövandet bland barn och ungdomar har minskat mellan 2004 och 2013. Utövandet har sjunkit i de största lagsporterna men det finns en idrott som har brutit den negativa trenden – innebandy.

– Vi har fler utövare och fler som spelar innebandy i unga år, säger Göran Harnesk som är generalsekreterare på innebandyförbundet.

Mellan 2004 och 2013 har antal deltagartillfällen inom den föreningsledda barn- och ungdomsidrotten (7-20 år) minskat med 7,2 miljoner eller 12 procent. Det visar statistik från Riksidrottsförbundet (RF), som SVT:s researcher Lotta Sima tagit fram.

#ETTSVERIGE – UNGDOMSIDROTT

RF för statistik över föreningarnas deltagartillfällen, alltså närvaron på aktiviteter som träningar och matcher. Utifrån bland annat närvaron styrs sedan det lokala aktivitetsstödet till föreningarna.

Innebandyutövandet har ökat

Enligt RF och Centrum för idrottsforskning tyder minskningen av deltagartillfällen på att färre barn och ungdomar idrottar i föreningsform.

– Ungdomskullarna har blivit mindre men idrottandet har blivit ännu mindre. Så ja, färre ungdomar idrottar i föreningar, säger Johan R Norberg, som är utredare vid centrum för idrottsforskning.

Utövandet har sjunkit inom fyra av de fem största sporterna (fotboll, ishockey, handboll och basket). Det är bara inom innebandyn som utövandet har ökat, även om det bara är med två procent.

Positiva innebandysiffror finns i ungefär hälften av länen och i toppen finns Östergötlands län. Där har antalet tillfällen ökat med 42 procent.

– Här spelar fler innebandy nu än för tio år sedan, definitivt, säger Johan Råsbrink som är barn- och ungdomsansvarig på Östergötlands innebandyförbund.

Nivåindelning istället för åldersindelning

Johan Råsbrink lyfter fram träning från en lägre ålder som en av anledningarna.

– Förr om åren så började de spela innebandy när de var 10-11 år. Nu är vi nere i när de är 6-7 år. Så det är en stor anledning till att vi har rekryterat och ökat antalet tillfällen.

På senare år har Östergötland även framgångsrikt satsat på nivåindelning istället för åldersindelning. Det är en del av svensk innebandys nya utvecklingsmodell och innebär att man har åldersblandade lag på träning och i seriesystemen. Allt för att fler unga ska fortsätta spela innebandy.

– Du kan ha en fjortonåring som möter en tolvåring eller tvärtom. Vi ser till individen och du ska spela på den nivå du befinner dig på.

Alla ska få spela match

Det handlar även om att undvika toppning.

– Vill du träna en gång i veckan så gör du det och vill du träna tre gånger så är det helt okej. Men även om du tränar en gång i veckan så är du med och spelar match.

För de mindre orterna har den nya modellen betytt mycket.

– Vi har flera jättesmå orter i länet som inte skulle kunna ha en innebandyverksamhet om vi haft kvar det traditionella tänket, säger Johan Råsbrink.

Ledarkrav har ökat antal utövare

Östergötland har även legat i framkant när det gäller ledare. Bara de senaste två åren har 700 ledare utbildats i länet. Innebandyföreningen Solfjäderstaden i Motala är ett exempel på en förening som tack vare fler ledare lyckats ökat antalet aktiva barn och ungdomar – från 200 till 470 på tio år.

Klubben har ställt krav på att ett visst antal föräldrar per lag ska engagera sig som ledare. I många fall delas ansvaret mellan 10-15 föräldrar.

–  Vi vill ha sex barn per ledare, det är den tanken vi har. Då tror jag att vi får våra killar och tjejer att komma tillbaka till träningen och tycka att det är bra och givande, säger klubbens ordförande Dennis Lundqvist.

Hur ser innebandyutövandet bland barn och ungdomar ut i ditt län? Kolla i bildspelet ovan.

Fakta LOK-stödsstatistik

Riksidrottsförbundet för statistik över utövandet inom föreningsledd barn- och ungdomsidrott i Sverige.

Utövandet mäts genom antal deltagartillfällen, alltså närvaron på föreningarnas aktiviteter/sammankomster.

Ett deltagartillfälle är en närvaroregistrering på en sammankomst, exempelvis en träning eller match. Deltagartillfällen mäter inte unika deltagare utan närvaron.

Utifrån bland annat närvaron styrs sedan det lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) till föreningarna.

Exempel:

En liten gymnastikförening har träning 30 gånger/år, för i genomsnitt 12 barn.

Antal deltagartillfällen blir då 30 x 12 = 360.

Statistiken visar de föreningar som erhållit statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) av Riksidrottsförbundet (RF). För att få ta del av LOK-stödet måste idrottsklubben vara med i någon av de specialidrottsförbund som tillhör RF.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#ETTSVERIGE – UNGDOMSIDROTT

Mer i ämnet