Sjögran gläds med Marta som hon spelat med och emot men tycker inte att hon är värd priset i år.

– Hon är en av världens bästa men kanske inte en av världens bästa just nu.

Upplägget med att varje land har tre röster fördelat på förbundskapten, lagkapten och en mediarepresentant gör att pytteländer får ett oproportionerligt stort inflytande.

– Det blir kanske inte så jättetrovärdigt med tanke på att de som röstar inte har någon koll.

Ingen damfotboll att följa i många länder

I många länder visas det ingen damfotboll, vilket enligt Sjögran är grunden till problemet.

– Det svåra är att det inte visas någon damfotboll i vissa länder och då blir det svårt att följa damfotbollen på nära håll. Man måste helt enkelt visa damfotboll överallt.

Sjögran pekar på att hon följer Damallsvenskan online, där alla matcher går att följa via dator och mobil. Hon understryker att tysk tv visar en match i veckan och att de stora kanalerna i Italien och Frankrike har köpt rättigheterna till alla dammatcher.

Harder fick alla svenskröster

Själv hade Sjögran med 214 landskamper på CV:et lagt sin röst på Pernille Harder eller möjligen Sam Kerr.

Så röstade svenskarna:

Förbundskaptenen Peter Gerhardsson: Pernille Harder, Lucy Bronze och Maroszan Dzenifer.

Lagkaptenen Caroline Seger: Pernille Harder, Sam Kerr och Wendie Renard.

Journalisten Anette Börjesson: Pernille Harder, Wendie Renard och Lucy Bronze.

Seger håller med Sjögran

Seger är, precis som Sjögran, kritisk till systemet bakom Fifa-priset.

– Det är ju ett system som uppenbarligen inte funkar. Som sagt: Marta är en fantastisk fotbollsspelare och en fantastisk människa, men jag tycker att det har varit andra som utmärkt sig mer, säger den svenska landslagskaptenen till TT.