När Fredrik Samuelsson stötte kula i mångkampstävlingen i London syntes det tydligt på reprisbilderna hur funktionären mätte kortare, varpå det svenska laget lämnade in en protest.
– Det borde inte vara så jättesvårt att ha sensorer som gör mätningen mer exakt. Det känns inte som att det är så komplicerat och det borde inte vara helt omöjligt med dagens teknologi, säger SVT Sports expert Kajsa Bergqvist.
”Blir aldrig 100 procent säkert”
Medan tennisen använder sig av hawk-eye har kastgrenarna i friidrott inte nått samma utveckling.
– Svårast att mäta är det i diskus. Diskusen touchar ju bara marken och har aldrig ett riktigt nedslag så där blir det aldrig 100 procent säkert, även om det är världens bästa funktionär som mäter. I Daniels Ståhls fall (missade VM-guld med två centimeter i helgen) är det omöjligt att säga om han under andra förutsättningar hade vunnit med några centimeter i stället med samma kast, säger hon.
”Höll på med måttband”
Under Bergqvist tidiga år som aktiv var det dock ännu vanskligare för hennes kastande och stötande kollegor.
– Förut höll man på med måttband. Beroende på hur varmt eller kallt det var så kunde måttbanden bli kortare eller längre. Så det är i alla fall bättre nu.