Patrik Sjöberg, som själv berättat att han utsatts för övergrepp av sin tränare Viljo Nousiainen som barn, står tillsammans med profiler som Thomas Ravelli, Mikaela Laurén och Börje Salming bakom Idrottsbrevet.
– Hade det här funnits på min tid hade Viljo inte i den utsträckningen förgripit sig på alla de här killarna, säger Sjöberg i intervjun.
Brevet, som innehåller 13 punkter med förebyggande åtgärder, ska vara ett lättillgängligt hjälpmedel för föreningar. Föräldrar ska kunna skicka vidare Idrottsbrevet till barnets förening och de föreningar som väljer att följa riktlinjerna får en orange markering på en nationell karta – ”Idrottskartan”.
”Sopar problem under mattan”
– Idrotten och RF har sagt att vi sköter det här själva men de har bevisat gång på gång att de gör inte det. Deras sätt att lösa de här problemen är att sopa det under mattan. I mitt fall kunde man ha gjort en utredning även om Viljo var död och visa att så här mycket kunde EN tränare kunde ställa till med. Och det är fruktansvärda saker, barn ska inte behöva gå igenom såna här saker. Vi vill att barnen ska ha en trygg miljö, kunna idrotta och lära sig saker och inte behöva känna att det finns personer som inte ska vara här, säger Sjöberg.
I Idrottsbrevet står bland annat att föreningarna ska kräva utdrag ur belastningsregistret för tränare och ledare, som dessutom ska skriva under ett kontrakt gällande arbetet mot sexuella övergrepp mot barn.
– Belastningsregistret är ett trubbigt verktyg för det är så få som blivit dömda. Men det är ett signalvärde, att man visar att det här är något som vi tar på allvar, säger kriminologen Nina Rung som tagit fram punkterna.
”Svårare för förvarna”
– Att se till att inga tränare eller ledare ska vara i omklädningsrummen när det duschas eller byts om. Att det i möjligaste mån hela tiden ska vara två tränare som jobbar med barnen. Den typen av förebyggande arbeten gör att det blir mycket svårare att komma åt barn. Om alla går med så blir det svårare för förövare att hitta barn.
Brevet, som Sjöberg hoppas ska sitta på många toalettdörrar i omklädningsrum framöver, ska också enkelt förklara för barn vad sexuella övergrepp egentligen är.
– När jag hade skrivit min bok var det många som hörde av sig efteråt som tränat med Viljo som sa att ”Nej, det hände inte mig någonting”. Men sen dröjde det någon vecka och sedan hörde de av sig: ”Jag är ju pappa nu, hade det här hänt min son eller dotter så hade jag blivit vansinnig. För han tog in mig i omklädningsrummet, jag blev tvungen att ta av mig och han kände på mig”. Det är ett sexuellt övergrepp. Folk tänker kanske penetration och våldtäkt, men ett sexuellt övergrepp är ju faktiskt vad offret uppfattar, säger Sjöberg.
”Rädda att göra vuxna besvikna”
– Bara att vi pratar om det får barn att förstå att det här är ett reellt problem, och det är något jag kan prata om. De flesta barn säger ingenting för de är så rädda att göra vuxna besvikna, ledsna, arga, säger Rung i Gomorron Sverige.
Initiativtagarna till Idrottsbrevet lyfter även kritik mot Riksidrottsförbundet, RF. Det gäller en paragraf i förbundets stadgar som säger att preskriptionstiden för ett brott är två månader – vilket skiljer sig från den svenska lagen där preskriptionstiden för anmälan av sexuella övergrepp är 5–15 år efter det att barnet fyllt 18 år.
RF ändrar paragraf
RF:s ordförande Björn Eriksson berättar för TT att han på riksidrottsmötet nästa vecka kommer att föreslå en ändring för att tydliggöra vad som gäller.
– Preskriptionstiden kom till 2011 när vi hade problem inom hockey och fotboll där man manipulerade resultaten genom anmälningar – vilket gjorde att matcher inte avgjordes på planen utan på vem som hade bäst advokat. Skälet är att civil lag alltid gäller, det finns ingen preskriptionstid på två månader för sexuellt övergrepp mot barn. Men jag förstår att det skapar förvirring, därför kommer jag att föreslå att vi ska behålla preskriptionstiden för de här fallen, men för sexuella övergrepp mot barn och andra grova civila brott införa en särskild paragraf, säger Eriksson.
Argumentet att sända ut rätt signaler håller han med om.
– Jag tycker vi ska försöka göra om den paragrafen så att vi skiljer på det som har med matcher att göra och det andra, så blir det enklare.
I höstas föreslog Sjöberg att regeringen skulle tillsätta en barnidrottsombudsman. Det förslaget avvisades av idrottsministern.