Foto: TT Nyhetsbyrån

Mustafa Mohameds rekordlopp – i omtalade skon

Uppdaterad
Publicerad

Under söndagen slog Mustafa Mohamed det svenska rekordet i maraton. Han gjorde det i en omtalad löparsko som både har hyllats och skapat kontrovers.
– Ingen vet exakt hur stor skillnad de gör. Jag tror mycket är mentalt, säger ”Musse” till SVT Sport.

”Rekordskorna” har haft ett finger, eller låt oss kalla det tå, med i spelet vid flera rekordlopp senaste halvåret.

– Majoriteten av eliten använder just de här skorna. Ingen vet exakt hur stor skillnad de gör. Jag tror mycket är mentalt, man vågar inte köra utan ifall de skulle göra skillnad, säger Mustafa Mohamed till SVT Sport.

I helgen slog han svenskt rekord i maraton. I Sevilla sprang den 40-årige svensken in på tiden 2.10,04 och på fötterna hade han de omsusade skorna.

– Jag testade dem första gången på New York Maraton i november. Anledningen var att jag hade lite problem med vaderna och hade hört från andra löpare att de var snälla mot vaderna.

Kipchoge sprang historiskt maraton i skorna

Märket och modellen heter Nike Vaporfly. I oktober slog kenyanskan Brigid Kosgei nytt damvärldsrekord på Chicago Marathon i just de skorna. I december sänkte David Nilsson den svenska rekordtiden på maraton iklädd samma skomodell.

I höstas blev också kenyanen Eliud Kipchoge historisk då han som förste man sprang ett maraton under två timmar i Wien. Han sprang dock i en än mer avancerad skomodell från samma märke, vid namn Alphafly.

Hur känns skorna att springa i?

– Jag vet inte exakt hur de fungerar, men de flyttar belastning från vaderna upp till låren. Och det är klart, det är ju större muskelgrupper. Har man fräscha vader i slutet av loppet så gör det stor skillnad, säger Mustafa Mohamed.

Uppmaningen: förbjud skon

Skon lanserades 2017, men kom ut i en uppdaterad version i april förra året. Sportföretaget hävdar i en studie (som de själva har finansierat) att modellen sänker energiförbrukningen vid löpning med i genomsnitt fyra procent. Andra oberoende studier har visat att skon mycket riktigt har en sådan effekt, även om fler undersökningar bör göras för att dra generella slutsatser.

Skon har också väckt en debatt som liknar den som fördes kring hajdräkten i simning för flera år sedan.

– Det är väl nackdelen, att det blir för mycket fokus på skorna. Jag hoppas inte det går åt det hållet. Löpning är ju en enkel sport där utrustningen inte har haft någon betydelse tidigare, säger Mustafa Mohamed.

I oktober uppmanade flera långdistanslöpare internationella friidrottsförbundet att utreda om skon ger orättvis fördel under tävling. I slutet av januari kom beskedet att skon inte kommer förbjudas under OS i Tokyo i sommar, men utredningen kommer fortsätta.

Förbundskaptenen: ”Vill inte att det bara blir en materialsport”

Dessutom har nu en ny riktlinje tillämpats för elittävlingar, som säger att löparskor inte får innehålla mer än en kolfiberplatta och en maxhöjd i sulan på 40 millimeter.

– Vi vill inte att det bara blir en materialsport. Det ska inte spela någon roll om man sätter på sig en sådan sko. Det är fantastiska löpare som har på sig de här skorna och det är därför det blir sådana fantastiska resultat, säger svensk friidrotts förbundskapten Karin Torneklint.

Tycker du det var rätt beslut att tillåta skorna på OS?

– Det är jag inte rätt person att prata om. Jag vet inte hur mycket det påverkar, jag kan inte bedöma det, säger Karin Torneklint.  

ARKIV: Så här såg det ut när David Nilsson slog legendariskt svenskt maratonrekord (21 januari 2020)

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Dadvid Nilsson slog nytt svensk rekord under Valencias marathon. Foto: Bildbyrån

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer