Rekordmannen ligger lågt inför terräng-EM

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges flitigaste löpare är också landets färskaste rekordhållare i friidrott efter ett närmast osannolikt halvmaraton i Japan. Nu ska David Nilsson avrunda året med ett tufft terräng-EM – i väntan på det stora målet: OS i Tokyo!

Han är nyss hemkommen från några intensiva veckor i österled som gett stora framgångar. Svenskt rekord på halvmaraton efter en femteplats i klassiska Ageo på tiden 1.02.09 – pers med nästan 1.5 minut och en förbättring av Mikael Ekvalls fyra år gamla notering med 20 sekunder.

– Dels var det lite på grund av att loppet var helt perfekt för mig, men jag har också varit väldigt bestämd den här gången att jag verkligen ska slå det svenska rekordet. Nu har jag haft det i sikte hela hösten, säger Nilsson till SVT Sport.

Utöver det vann han ett 10.000-meterslopp på bana, ett sätt att hålla formen igång och avslutade i söndags trippen med att knipa ännu ett svenskt rekord, nu på udda distansen 10 miles (16,1 km) och måltiden 47.10. En lyckad period som grundar sig en bra höst med delvis ändrat träningsupplägg. Fler kvalitetspass, men ironiskt nog i lägre farter. Till det sedvanligt många tävlingslopp, precis som oftast 50-55 starter per år.

Tufft läge i terräng-EM

Ett av dem alltså ett terräng-EM i Nederländerna nu på söndag, en tävlingsform där han 2015 blev tia, men den här gången inte har lika stora förhoppningar. Skälet: tuffa väderprognoser med regn att vänta – och rekordloppen kvar i benen.

– Jag är ganska teknisk och bra på att springa fort, men däremot när det blir lerigt så får jag problem. Jag hoppas på en placering topp-30.

Det långsiktiga målet är annars OS i Tokyo och en satsning maratondistansen där han än så länge har ett blygsammare personligt rekord, 2.15.40. Det lär bli en klar förbättring framöver även på den sträckan, frågan är bara var.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.