Madelene Sagström i tårar efter första segern Foto: TT Nyhetsbyrån

”Tror det här är början på något stort”

Uppdaterad
Publicerad
Krönika ·

Den där känslan när allt rullar i. Varje putt från vilket läge som helst. Den är få förunnat att känna. Jag har aldrig känt så och de flesta av oss som försöker spela golf förstår inte vad det handlar om.

Men Madelene Sagström vet precis. Hålet känns dubbelt så stort och det går inte att missa. Svenska 27-åringen från Enköping hade en vecka i Florida när hon hade kunna putta med förbundna ögon.

Rikard Lann

reporter

Rundan i fredags innehöll 11 birdies och gav Sagström chansen som hon väntat på så länge. Att på söndagen gå ut med ledning i en LPGA-turnering och kämpa om segern. Hon var nära ifjol när hon tappade segerchansen på sista hålet mot Bronte Law.

Sedan dess har Sagström inte haft många resultat att skryta med. Det har varit en ganska jobbigt tid berättar Sagström.

Nollställer känslorna

Hon har valt att tillsammans med sin mentale coach Hans Larsson börja om lite, att försöka nollställa sig. Att inte fundera så mycket, att undvika glädjeyttringar vid bra slag och undvika muttranden och missnöje vid dåliga slag. En metod som började ge resultat i höstas och nu i början på 2020 har mognat till ett segerrecept.

Sagström spåddes en lysande framtid när hon spelade golfpikéerna av konkurrenterna på den amerikanska undertouren Symetra Tour 2016. Hon jämfördes med Annika Sörenstam. Det här är Sveriges nästa superstjärna, sa många.

En enorm press att ha på sig förstås. Hon spelade sin första LPGA-turnering 2017 och gjorde inte på något sätt bort sig under sitt första år. Hon imponerade till och med så mycket på den dåvarande Solheim Cup-kaptenen Annika Sörenstam att hon fick ett wild card till Solheim Cup 2017.

Men sedan dess har LPGA-äventyret inte varit den framgångssaga som många hade hoppats. Toppresultaten har inte kommit...

Skulle den lysande karriären inte bli av?

”Början på något stort”

Golf är en märklig sport på många sätt. En talang kan försvinna lika fort som den dyker upp. Kapaciteten kan ligga i dvala för att på nytt vakna till liv. Är det det vi ser från Madelene Sagström nu?

Är segern början på något stort?

Jag vill gärna tro det. När jag träffade Sagström vintern 2016 för ett reportage var det en vinnare jag träffade. Hon var tillbaka på en snöig driving range i hemstaden Enköping, uppumpad med självförtroende efter sitt år på Symetra Tour.

Men hon var samtidigt ödmjuk inför uppgiften att ta sig an de allra bästa på LPGA-touren. Hon hade långa stunder i livet kämpat med sin självbild och självförtroende. Och hon hade många svar på hur hon lärt sig att tackla pressen – redan då.

Det var en mogen 23-åring.  Att hon förr eller senare skulle få lyfta en pokal på LPGA-touren kändes givet. Att det skulle dröja tre säsonger det trodde inte jag då, men det var inte heller särskilt oväntat.

Att det kan krävas några säsonger för att finna sig tillrätta på LPGA-touren är helt naturligt.

På väg mot OS-plats

Golfkunnandet och den mentala styrkan finns där. Det fick vi se i Florida och jag tror att det bara var början.  Nu när första segern kommit lär Sagström fortsätta på den inslagna vägen. I och med segern har hon dessutom på allvar gett sig in i kampen om en av Sveriges två OS-platser. En morot som ytterligare lär stärka Enköpings-tjejen.

Epitetet nästa Sörenstam är alltid ett ok att lägga på någon men jag tror att Madelene Sagström har skakat av sig det nu och har förutsättningarna för att bli sin egen stjärna.

Nästa Sagström.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.