Foto: Bildbyrån

”En klassiker jag aldrig glömmer”

Uppdaterad
Publicerad

KRÖNIKA · De flesta matcher glömmer man snabbt. Andra blir kvar ett tag. Och så finns det de som blir klassiska, som man aldrig glömmer. 
Den här dagen i japanska Kumamoto var en sån för mig. Precis som en kväll i Spanien för sju år sedan.

Björn Nordling

Reporter

En usel svensk första halvlek följdes av en dålig inledning av andra. Underläge 12-21 mot Spanien med 18 minuter kvar. Sverige var slaget och borta från medaljchansen.
Men då skickades nummer 25 in på planen. Och började skjuta – på allt. Och som hon sköt! Mikaela Mässing gjorde mål efter mål – ändå trodde vi inte på det. 

”Nu blir det en hedersam förlust istället” sa en svensk kollega.
Vi satt där på pressläktaren med nästintill färdiga texter och förberedda frågor till spelarna. I direktrapporteringen jag höll i hade de flesta för länge sen påtalat hur hopplösa Sverige var och någon skulle minsann skulle gå på söndagspromenad istället.
Mässing gjorde sex av Sveriges åtta sista mål och Sverige var plötsligt riktigt nära. Från att nästan ha checkat ut och spikat hemresan var även vi journalister plötsligt tillbaka på banan. Och såg det omöjliga bli möjligt.
För när Mässing kvitterade med två sekunder kvar var den galna vändningen fullbordad. 

En svensk poäng är givetvis en seger den här dan. Det lite slitna ordet bragd känns inte fel att plocka fram. Och Mikaela Mässing är hjälten med stort H, hennes internationella genombrott kom ungefär lika oväntat som en jultidning runt midsommar.
Ett oavgjort resultat fick mig att minnas ett annat. 2012 satt jag och en kompis på en bar i spanska Fuengirola. Tyskland ledde med 4-0 mot Sverige i VM-kvalet i fotboll. Vi vände bort blickarna från tv:n och började prata om annat. Sverige gjorde ett och två mål, vi började titta igen fast det kändes omöjligt. Men plötsligt var det kvitterat till 4-4 och vi fattade ingenting.
Precis så kändes det idag i Park Dome Arena i Kumamoto. Om den här poängen blir något värd för svenska laget vet vi inget om just nu. Men jag har fått ytterligare ett klassiskt idrottsminne att minnas för alltid.

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.