Professorn: Sverige saknar idrottsforskning om mens

Uppdaterad
Publicerad

Det sägs ibland att elitidrotten är designad av män för män, och definitivt inte för mens.

– Jag önskar att vi i Sverige kunde satsa lika mycket som Norge när det gäller forskning kring kvinnors idrott. I Norge satsar man betydligt mer pengar på det, säger Angelica Lindén Hirschberg, som är professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska sjukhuset i Stockholm.

I världens främsta vintersportland, Norge, har universitetet i Tromsö tilldelats motsvarande 35 miljoner svenska kronor för ett forskningsprojekt om hur menstruationscykeln och ägglossningen påverkar kvinnliga idrottare. Frågan är inte ny heller i Sverige, där Angelica Lindén Hirschberg varit rådgivare åt SOK inför flera OS, samtidigt som Sverige aldrig har öronmärkt forskningsmiljoner till ämnet.

– Det finns en hypotes om att man kan optimera träningen utifrån menstruationscykelns hormonsvängningar, men idag har vi inget vetenskapligt bevis för att det skulle fungera. Det behövs betydligt fler och större studier, säger Angelica Lindén Hirschberg till SVT Sport.

USA kartlade mensen

USA gjorde succé med VM-guld i fotboll i somras, och en del i förberedelserna handlade just om kartläggning av spelarnas menstruation för att optimera återhämtning, sömn, diet och prestation. Tidigare forskning visar att runt 75 procent av alla kvinnliga idrottare upplever negativa effekter av sin menstruation, och att omkring hälften av alla kvinnliga idrottare använder någon form av hormonella preventivmedel som påverkar deras menstruation. Ämnet är dock en aning känsligt.

– De flesta är nog intresserade av att delta i forskning, eftersom man tycker att det är viktigt. Men det är klart att det kanske inte är något som man pratar om med vem som helst, och särskilt inte journalister, säger Angelica Lindén Hirschberg med ett leende.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.