Ebbas dubbelliv – i spåren på Kalla

Uppdaterad
Publicerad

En ny skidsäsong har precis sparkat igång för Charlotte Kalla och längdlandslaget.

Det har gått åtta år sen hon vann Tour de Ski och nu kan Kalla också se effekterna av sitt genombrott.

Som i jättetalangen med dubbla karriärer.

Det gick som en löpeld genom vinter-Sverige i januari 2008. Ett charmigt kraftpaket från Tärendö rusade ifrån Virpi Kuitunen uppför slalombacken i Val di Fiemme och blev Charlotte med hela svenska folket.

En inspirationskälla för ett antal ungdomar runtom i landet, bland de en tioårig Sollefteåtjej med hyggliga gener. Ebba Andersson tillhörde Remsle skidklubb, intervjuades av regionalreportern från Mittnytt som var ute på spaning efter ”Kalla-febern” och avslöjade att hon satt som klistrad framför TV:n och visste att det skulle gå bra.

– Jag var inte så jätteorolig ändå, sade hon bestämt.

Nu 18-åriga Ebba skrattar gott åt bilderna vi visar henne och konstaterar att det ”är kul att se bilderna, men det var länge sen nu”. Det har hänt en del med tjejen som redan provat på att köra världscup mot samma Kalla och i vintras som 17-åring blev JVM-medaljör.

Friidrottare på fritiden

Nu har hon blivit ett år starkare, har fortfarande JVM (Rumänien i vinter) som det stora målet, och hoppas på fler chanser i världscupen.

Dessutom har hon en framgångsrik sommar bakom sig i sin andra karriär, friidrotten. Hon kvalade i somras in till junior-EM på 3000 meter, blev sexa mot specialisterna på imponerande tiden 9.29 med en löpstil som experten Anders Gärderud beskrev som att ”det syns att hon är van att ha stavar”.

Hon är ännu mer till sin rätt som terränglöpare. Ett konditionsfenomen som i Lidingöloppets F19-klass vann med 5.5 minuts marginal till tvåan. Tiden 35.45 på Lidingös slutmil hade räckt till en fjärdeplats bland seniorerna bakom tre afrikanskor. Och det saknas inte erbjudanden från friidrottsförbundet.

– De hör ju av sig ibland, men de respekterar det val jag gjort och så. Jag vet ju vad det är jag vill satsa på, det är längdskidor. Just nu är det fokus, sen får det andra komma lite mer naturligt, säger hon när vi möter henne på Skidgymnasiet i Sollefteå.

Stakträning har gett lyft

Det är en förmiddag med svenskalektion (tema: klassiker) och biologi (passande nog lite kostlära kring kolhydrater). Men dagens viktigaste lektion hittar vi efter paus och det är med handskar på, stakträning inomhus i skolans maskinpark och ett intensivt gnuggande.

– Stakning har ju alltid varit min svaghet. Jag har lagt krut på att förbättra den och då är stakmaskin ett bra redskap.

Hon är ensam tjej i gruppen med fem killar. Och så tränarna Per Nilsson och Per-Ola Andersson som dessutom råkar vara hennes pappa. Han har varit tia på Vasaloppet och ser nu dottern ta tillvara arvet, låter kollegan Nilsson ha huvudansvaret men följer förstås nogsamt från sidan om hennes utveckling och träning.

”Nu provar vi långa versionen. Jag startar metronomen, försök följa takten”, säger Per och ger åkarna ett tickande sällskap i jakten på att lära sig tre olika stakvarianter”.

Fysik i världsklass

Per Nilsson har jobbat som skidtränare i 20 års tid och en stor del av den tiden i USA:s skidskyttelandslag, men säger att han aldrig sett en större talang. Framförallt vad gäller den aeroba kapaciteten, fysiken.

– Där är hon redan på topp, världsklass, alltså på seniornivå. Sen är det ju fler saker som ska till, både vad gäller det tekniska och det taktiska i loppen, säger han.

Ett exempel på hennes utveckling är det löptest som görs uppför Hallstaberget sen slutet på 70-talet, 1,8 km och 240 höjdmeter. Hon krossade det gamla rekordet.

En som kan relatera till hennes kapacitet och som själv haft ett inofficiellt rekord uppför samma backe (men också fått se sig besegrad) är ordföranden i Sollefteå skidor, Mia Karlsson. Hon var på sin tid själv supertalang, JVM-tvåa som spåddes en lysande framtid, nådde A-landslaget, men drabbades av skador och sjukdomar i spåren av bland annat ätstörningar.

– Vi är otroligt stolta. Det är så härligt att följa henne, både som person och idrottare. Kurvan går spikrakt uppåt, men hon har alltid tyckt att det är så roligt. Kan hon behålla glädjen så kan hon gå hur långt som helst, säger Mia.

På frågan om vad det finns för risker så tänker hon länge:

– Ja...den största faran för Ebba är nog henne själv. Att hon bara går in i boxen och kör.

Drömmen om ”lands-A-laget”

Än så länge är balansen alldeles utmärkt för en tjej med skinn på näsan. Hon har lyckats bland träning och vila mitt i dubbla sporter, även om hon när vi träffar henne är i slutet av en luftvägsinfektion med medicinering. I övrigt har hon fått vara frisk och matchas försiktigt. Premiären i Bruksvallarna, där hon skulle kört ett lopp mot seniorerna och resten i juniorklassen, blev inställd för hennes del och istället är siktet mot Idre och svenska cupens juniorlopp.

– Mitt stora mål i vinter är junior-VM i Rumänien och då vill jag vara i riktigt bra slag. Och om jag får chansen att köra världscup igen så tar jag den. Det vore riktigt kul och inspirerande, säger hon och minns tillbaka mot debuten i februari.

Hon fick en startplats i världscupen i Östersund, 10 km fritt i det som var VM-genrep för världseliten, och det blev en 16:eplats för talangen. Hon avancerade under hela loppet och sista tredjedelen tappade hon bara sju sekunder (!) på norska stjärnan Therese Johaug i loppet som vanns av idolen och förebilden Charlotte Kalla.

– Det var ett väldigt bra kvitto på att det kanske inte är så långt kvar till den absoluta världseliten.

Och därmed ett mål som hon satte upp redan i den där TV-intervjun 2008. ”Att ta en plats i lands-A-laget”...

Kallaeffekten börjar ge resultat i form av blivande lagkompisar på toppnivå. Och friidrottsfolket får bara hoppas på att hon orkar ägna en del av sommartiden även till löpningen...

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.