Efter ett par års samboliv med William Poromaa i Sollefteå valde Frida Karlsson i somras att flytta drygt 16 mil inåt i landet, till vintersportmetropolen Östersund. En flytt som innebär att Karlsson har möjlighet att träna ihop med sina tidigare kolleger, trots att hon lämnat landslaget. I Östersund bor sedan tidigare bland andra Linn Svahn, Ebba Andersson och Jonna Sundling.
När SVT Sport är på plats under ett rullskidpass på stadion i Östersund får nyinflyttade Karlsson sällskap av Sundling. Även Ebba Andersson, lillebror Fredrik, Moa Lundgren och Marcus Grate susar förbi på banan.
”Det är guld värt”
– Det är ju det som är så himla bra med att bo här i Östersund, det är så många likasinnade och när man är på samma plats så kan man ju bara höra av sig och köra intervaller tillsammans eller fara ut på något långpass. Det är guld värt, säger Sundling.
Vi såg att du körde lite med Frida idag, det såg trevligt ut?
– Ja, men det är trevligt att kunna stöta på någon så där och kanske åka en sväng tillsammans. Man behöver inte alltid planera att träna med någon så. De har ju valt en annan väg och följer sin magkänsla och det tycker jag är helt rätt.
Sundling förstår utbrytartrions beslut att lämna landslaget, men för henne var det däremot självklart att stanna kvar – trots att även hon ser förbättringspotential i upplägget.
– Det jag kanske har saknat är den höga höjden då, men då har jag fått lägga in det själv och fått det ändå. Annars så har jag trivts väldigt bra, säger Sundling.
Åkte på eget höghöjdsläger
I juli valde Sundling, tillsammans med klubbkompisen Emma Ribom, att åka på ett eget höghöjdsläger till italienska Lavazé. Resan bekostade de själva och de åkte dit utan tränare.
– Vi hade det jättefint i Lavazé, det var första gången vi var där på 1800 (meter över havet, reds. anm.). Fint att springa, fint att åka rullskidor, och jag vill verkligen dit igen. Det var en härlig grej att göra när man inte hade något läget under juli månad.
– Det betyder mycket att man tillsammans med en kompis kan åka iväg och träna. Vi hade till exempel ingen tränare med oss, vi skötte oss själva och vi ville nästan inte åka hem därifrån för vi var så hemmastadda.
Hade du önskat att landslaget hade ordnat något höghöjdsläger i stället?
– Ja, men det hade jag absolut gjort. Sedan så var det ju planerat sedan tidigare att bara vara i Sverige. Så vi visste ju om det här och det var därför vi la in ett eget läger i juli. Men jag gillar ju att träna på hög höjd, vilket Emma också gör, så vi hade ju inte tackat nej till att ha något läget på hög höjd.