Foto: TT Nyhetssbyrån

Morfar Kåre, 76, får lösa Kläbos dilemma

Uppdaterad
Publicerad

Den norske skidkungen Johannes Hösflot Kläbo kommer att fortsätta låta morfar Kåre, 76, ha huvudansvaret för träningen. Det blir morfar som får hitta en avvägning mellan sprint- och distanslopp. Barnbarnet Johannes är tacksam över att själv slippa bestämma.

– Det känns skönt att andra tar de besluten, säger Johannes Hösflot Kläbo.

Förra säsongen blev återigen succéfylld för den 22-åriga norrmannen från Trondheim, som vann Tour de Ski i sin första start, den totala världscupen och tog tre VM-guld i Seefeld. Kläbo har bytt till distanslandslaget, kallas allroundlandslaget i Norge, till den kommande säsongen. Målsättningen för nästa säsong är att bli en bättre distansåkare.

– Målet är att bli en bättre distansåkare och ta ett steg till men det är omöjligt att säga om det här är rätt väg att gå, säger Kläbo till norska NTB.

Kåre Kläbo har en dialog med landslagstränarna Eirik Myhr Nossum och Arild Monsen men har sista ordet kring Johannes dagliga träning.

Sjukdom störde under hösten förra året

Trots de stora framgångarna förra säsongen har Kläbo identifierat svagheter. I augusti fick han tandproblem som gjorde att han blev sjuk av träningen.

– Det satt i längre än jag trodde och augusti och september blev för dåliga träningsmånader, säger Kläbo.

Till kommande säsong har Fis utökat världscupprogrammet ytterligare. En distansåkare kan hoppa över en ren sprinthelg och på så sätt få tillräcklig vila. Eftersom Kläbo vill dubblera gör det att avvägningen blir delikat så att man inte spräcker sig och går över gränsen.

– De är svårt för mig att avstå sprinttävlingar. Det är en fördel att Eirik, Arild och morfar har en bra diskussion. Det känns skönt att det är andra som tar de besluten åt mig, funderar Johannes Hösflot Kläbo.

Kläbo har ännu inte skrivit under kontraktet med landslaget för nästa säsong, trots att träningslägren redan kommit igång.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.