Internationella skidförbundet vill förbjuda alla så kallade FPAS, högfluoriserade ämnen, i skidvalla. Foto: TT Nyhetsbyrån/Arkiv

Risk för nytt skidfusk utan förbud

Uppdaterad
Publicerad

Internationella skidförbundet vill förbjuda samtliga högfluorerade ämnen i skidvalla.

Trots kritik är det rätt väg att gå för att inte ställa dörren på vid gavel för en ny typ av ”dopning”, säger Martin Schlabach, miljökemist på norska forskningsinstitutet Nilu.

– Det skulle verkligen öppna för fusk.

Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, stöter bort fett och vatten och används i allt från textil- och läderimpregnering till non stick-pannor och brandskum. Men också i skidvalla.

Hittills har användandet av fluorbaserade vallor varit en nödvändighet för att ha en chans att konkurrera i världstoppen, men det kommer att förändras.

Problemet är att många PFAS – man har identifierat över 4 700 olika varianter – är skadliga för både hälsa och miljö. Gemensamt för samtliga är att de i princip inte kan brytas ner i naturen.

– Vår kemiska hållning när det gäller de här ämnena är att vi ska minimera utsläppen så långt det är möjligt. Och just för icke nödvändig användning för samhället så vill vi helt förbjuda dem, säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.

Förbjuds i juli

Vissa är redan förbjudna och den 4 juli i år blir ytterligare en grupp, PFOA (och ämnen som kan omvandlas till PFOA), otillåten på EU-nivå.

Det är där skidsporten kommer in i bilden. Internationella skidförbundet (Fis) går nämligen ett steg längre än politiken och planerar att redan nu förbjuda samtliga PFAS, vilket ligger i linje med Kemikalieinspektionen. Jenny Ivarsson säger att ämnena ändå lär förbjudas så småningom, och uppmuntrar branscher att inte vänta in den politiska beslutsgången.

– Parallellt med de här EU-processerna, som är väldigt långdragna, så ser vi väldigt positivt på sådana här frivilliga initiativ som görs. Flera företag, bland annat sportföretag, har tagit bort de här ämnena. Så det välkomnar vi verkligen.

Alla är inte lika muntra till förslaget, som troligen klubbas igenom på måndag, när Fis högsta beslutande råd samlas, enligt Expressen.

Tretton vallaföretag har enligt tidningen hotat att stämma Fis på 100 miljoner kronor om totalförbudet går igenom. Christer Majbäck, ägare till vallaföretaget Skigo, sade i veckan att Fis försöker ställa sig över EU:s regler och pekade på att skidvalla bara står för en liten del av utsläppen.

Valla inte livsviktigt

Det sistnämnda är inte mycket till argument, säger både Jenny Ivarsson och hennes norska kollega Martin Schlabach, på Norsk institutt for luftforskning (Nilu).

– De har rätt i att de inte är de största användarna av fluororganiska ämnen. Men det är kanske den användningen som på ett sätt är lättast att leva utan, säger Martin Schlabach.

– Det blir en etisk fråga när man ändå använder sådana ämnen. Det är kanske acceptabelt om det handlar om medicin, eller kanske till och med i brandskum, som kanske kan rädda liv. Men man kan inte påstå att en skidåkare måste använda fluor.

Martin Schlabach tror sig kunna gissa vilken typ av vallaföretag det är som är kritiska till förbudet.

– Det handlar nog om små företag i mellan-Europa och Skandinavien, som nästan bara inriktar sig på skidvalla med fluor. De lever ju på det, så deras affärsidé försvinner.

Lättare att mäta

Ett totalförbud är enda vägen att gå om man vill undvika att det fuskas med fluorvalla, säger Schlabach. Det är görbart att mäta om någon har använt sig av högfluorerade ämnen, men rejält mycket krångligare om man till exempel ska identifiera just PFOA, som tillhör den så kallade C8-kemin (består av åtta kolatomer).

– Om Fis hade lagt sig på den linjen, att bara förbjuda produkter som har C8-teknologi, så skulle de få ett stort problem när det gäller att kontrollera det. Då måste man in på kemilabb för att analysera produkterna. Det skulle verkligen öppna för fusk, för det skulle vara otroligt svårt att kontrollera. Fis har gått ett steg längre och sagt att de inte vill ha några fluorprodukter över huvud taget, och då blir det mycket lättare att kontrollera.

Han har själv försökt ta fram ett mätverktyg till Fis men lösningen visade sig vara för långsam för att använda på tävling. Fis har gått vidare till en annan aktör, som verkar vara på väg att ta fram ett bättre alternativ, erkänner norrmannen.

– Det är alltid tråkigt när man inte kommer vidare med den lösning man själv jobbar med, men av det jag har hört tror jag att det här troligtvis är en bättre lösning. Jag vet inte hur känslig den är och vad det kostar, men det påstås att det ska gå att mäta direkt på ett par skidor.

ARKIV: Se när SVT Sports reporter testas i Svensk Antidopings nya specialdesignade buss (12 maj 2020)

Fakta: Högfluorerade ämnen

Högfluorerade ämnen, så kallade PFAS, finns inte naturligt i miljön utan har skapats för att stöta bort fett och vatten. Man har identifierat över 4 700 olika PFAS-ämnen och över 3 000 av dem finns på marknaden. De används bland annat i textil- och läderimpregnering, livsmedelsförpackningar, non stick-pannor, rengöringsmedel, brandskum och skidvalla.

Koncentrationerna i produkterna är oftast låga men utsläppen till miljön betydande. Dessutom är ämnena mycket stabila vilket gör att de bryts ner mycket långsamt eller inte alls.

De flesta PFAS-ämnena är fortfarande otestade men två av de mer kända är PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra).

PFOS är ett så kallat PBT-ämne (persistent, bioackumulerande, toxiskt), vilket innebär att det inte bryts ned i naturen utan ansamlas där och att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer. Det förbjöds inom EU 2008.

Från och med den 4 juli 2020 blir också PFOA förbjudet. PFOA består precis som PFOS av åtta kolatomer (tillhör så kallad C8-kemi) och bryts inte heller ned i naturen, är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människan.

Källa: Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.