Svenske världsmästaren testades positivt för dopning: ”Otroligt jobbigt”

Svenska stjärnorna berättar om hur de resonerar för att undvika misstagsdopning

Therese Johaug stängdes i år av för dopning.
I SVT Sports årskrönika berättar rallycross-världsmästaren Johan Kristoffersson om hur det var när han åkte fast 2014.

Den norska längdstjärnan Therese Johaug menade att hon hade fått i sig den anabola steroiden clostebol via en läppsalva. Domen kom – Johaug blev avstängd i arton månader.

I år vann Johan Kristoffersson rallycross-VM och är en av åtta som fortfarande kan vinna Jerringpriset. För tre år sedan fälldes Kristoffersson för dopning, han fick en ansiktsförlamning som han tog kortisontabletter för. Något hans team missade att anmäla och Kristoffersson blev av med prispengar och poäng.

– Det är lite extra speciellt att följa Johaug eftersom jag har ett förflutet som längdskidåkare och har varit i kretsarna. Till min egen grej: i motorsporten så dopar man sig inte. Det var otroligt jobbigt när jag fick ett mejl att jag hade testats positivt. Det är svårt att sätta ord på.

Johaug skyllde på läkaren – Sjöström: ”Eget ansvar”

Therese Johaug lade skulden på sin läkare – ett resonemang som Sarah Sjöström inte är överens med.

– Jag försöker vara väldigt noggrann. Man kollar såklart med sin landslagsläkare, men även om landslagsläkaren säger att det är OK så kollar man ju upp det. För det är ju mitt eget ansvar, säger Sarah Sjöström.

Ståhl: ”Jag tar ju inga kosttillskott”

Friidrottsstjärnan Daniel Ståhl är inne på samma spår.

– Johaug är en fantastisk idrottskvinna. Men det är fortfarande atletens ansvar – oavsett om det är salva, solkräm, alvedon eller vilket kosttillskott som helst så ska man som atlet kolla upp det direkt. Och skicka in det till ett labb och kolla att det är OK. Jag tar ju inga kosttillskott, jag äter ju bara husmanskost – köttbullar och potatis, säger Ståhl.

Hela årskrönikan sänds på nyårsdagen, kl 21.15 i SVT 2.

Så arbetar vi på SVT Sport

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.