Johanna Ojala om de svenska damernas OS. Foto: Bildbyrån

Ojala: ”Pyeongchang – de svenska kvinnornas OS”

Publicerad

Den 26:e februari 2006. Den svenska olympiska truppen kunde vid spelens slut konstatera att medaljskörden slutade på totalt 14 medaljer, varav sju guld. Fyra av dessa guld togs av de kvinnliga idrottarna. Det var rekord – det tidigare rekordet var två guld. Den 16:e februari 2018. Frida Hansdotter tar Sveriges fjärde guld och tangerar rekordet från 2006! Och vi är bara halvvägs in i dessa olympiska spel..!

Alla svenska guldmedaljer hittills är alltså tagna av kvinnliga idrottare och Sverige leder medaljligan i OS bland kvinnorna!

Varför presterar våra svenska kvinnliga idrottare så bra just nu?

Vikten av starka förebilder

Fyra unika och målmedvetna idrottskvinnor, tillika vinnarskallar, står framför oss med varsin guldmedalj, tungt hängandes om halsen. De gråter, vi gråter i kapp med dem. Idrott berör!

Dessa idrottskvinnor blir i samma stund förebilder för unga tjejer som ska välja att prova en ny idrott och kanske köra sin första tävling. Förebilder är viktigare än en tror. En förebild en kan identifiera sig med, som en nästan kan ta på. En människa. En Charlotte, Stina, Hanna eller Frida.

Idrotten – en spegling av samhället

Ingen har väl undgått hösten 2017 och den förändringens vind som har blåst kvinnornas väg. Jag är inte så säker på att någon av våra guldmedaljörer skulle svara ”Ja” på frågan om de tror att de presterar så bra tack vare kollektivet och systerskapet som glöder i dag. Som glöder tack vare den kamp som kvinnor fört i decennier. En kamp för existens, att bli sedd och lyssnad på, än mindre att få existera som elitidrottsutövare i samhället.

För vi (ja, jag säger ”vi” då jag räknar mig själv till denna grupp, som kvinna och tränare i längdskidor) har alltid behövt bevisa vår förmåga och kompetens två, tre och fyra gånger fler än männen, bara för att få acceptans och respekt inom våra yrken och idrotter. Detta har lett till att vi har kämpat lite mer, satsat på vår idrott lite tidigare i åldrarna och tagit för oss av stunden än mer.

Ytterligare följder av det blir att vi backar, inspirerar och lyfter varandra. På avstånd eller i ett möte i OS-byn. Framgång föder framgång och likaså mod.

Vi alla påverkas mer än vi tror av allt som sker runt oss i samhället. Vare sig vi vill det eller ej.

Kvinnor vill äga sin egen satsning

Alla våra medaljörer så här långt ägnar sig åt individuella idrotter. Vad säger det oss?
Jag tror att kvinnor har sett sin möjlighet att äga sin egen träning, sin egen satsning. Den tid de investerar kan de få ränta på ganska omgående. Ingen står kanske i vägen för en prestation lika mycket som ett icke jämställt lagidrottsförbund gör.

Jag upplever att lagidrotterna kämpar med det som YLE:s sportjournalist Kaj Kunnas så väl utryckte i Eurosports reportage om jämställd idrott: ”Man satsar på pojkar för att de ska bli bra. På kvinnor satsar man först EFTER att de blivit det.” Moment 22.

Inom längdskidor skedde en förändring efter OS 2006 (OS-guld i sprintstafett med Anna Olsson och Lina Andersson) och definitivt efter Tour de Ski 2008 när Charlotte Kalla vann detta extrema kraftprov. Då blev det legitimt att vara kvinna och elitsatsande längdskidåkare!

Charlotte har banat väg, både ur ett idrotts- och ett samhällsperspektiv, för väldigt många av våra tjejer som fyller på landslagets världscuplag. Likväl som Anja Pärson och Magdalena Forsberg har gjort det. Men nu har 2018 års mäktiga kvinnor, med tunga guldmedaljer runt halsen, fått stafettpinnen att förvalta och föra vidare!

Just det, nämnde jag att rekordet på fyra kvinnliga, svenska OS-guld alltså redan är tangerat och halva mästerskapet är kvar..?!

Svenska damguld i vinter-OS

Visa

1920 1
1924 0
1928 0

1932 0
1948 0
1952 0

1960 1
1964 0
1968 2

1972 0
1976 0
1980 0

1984 0
1988 0
1992 1

1994 1
1998 0
2002 1

2006 4
2010 2
2014 1

2018 4

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer