Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Armand Duplantis: ”Det är inte relevant för alla” Foto: SVT/Bildbyrån

Armand Duplantis om SOK:s fysprofil: ”Inte relevant för alla”

Uppdaterad
Publicerad

Forskare har kritiserat SOK:s fysprofil, som är likadan oavsett idrott.

Armand Duplantis håller med om att den borde anpassas.

– Det är klart att stavhoppare och pingisspelare inte kan ha samma prov, säger han till SVT Sport.

Samma tester för alla, sedan 1998. Idrottsforskare beskriver profilen som omodern och ovetenskaplig.

Armand Duplantis är en av många idrottare som gjort SOK:s fystester, och han menar att det inte är optimalt att testerna är samma för alla.

SVT Sport granskar

– Jag gjorde inte så bra på dem, för jag är inte så bra på långdistans. Jag är en sprinter. När alla gör samma tester så är det inte relevant för alla idrotter, eftersom de är så olika, säger han.

Även medeldistanslöparen Lovisa Lindh håller med.

– Det finns säkert en grundtanke men vissa tester kändes inte så relevanta för mig. Man skulle göra chins, och jag klarade inte det men det säger inte så mycket om ifall jag klarar att springa fort på 800 meter, säger hon.

Reinobo svarar

Peter Reinebo, verksamhetschef på SOK, säger att fysprofilen är bra för att den mäter basfysiken hos alla idrottare. Men att SOK också kan vara med och finansiera andra tester, till exempel grenspecifika, vid önskemål.

–Vi kan vara med och utveckla testerna, men det är ju något som idrotterna själva gör bäst eftersom det ligger nära deras grenspecifika träning, säger han.

”Var en i mängden”

En OS-idrottare, som vill vara anonym för att inte riskera att ”hamna i kläm”, upplevde att prestationen i fystesterna påverkade uttagningen till stödprogrammet Topp och Talang.

– Jag var lite en i mängden på uttagningen. Det kanske är annorlunda om man sticker ut och spås en väldigt ljus framtid, men för mig som mest var en i mängden kändes det som att det var positivt om man gjorde det bra, säger idrottaren.

SOK menar att det inte ska påverka. Vad gjorde att du ändå fick den känslan?

– Man gör ju testerna innan man kommer in. Det hade varit en annan sak om det gjordes efteråt, men eftersom de görs innan var det som en del av uttagningen.

Peter Reinebo säger följande om idrottarens upplevelse:

– Det finns tester både innan de är med och i själva uttagningsprocessen och efter, men testerna är ju inte diskriminerande eller selekterande för den uttagningen till Topp och Talang. Det är en mycket längre process, utan det handlar om en nivå för uppföljning för att kunna hjälpa till att stärka basfysiken, som vi tycker är otroligt viktig. I ett antal idrotter har den blivit eftersatt.

Fysprofilen

Vad är fysprofilen?

Enligt SOK:s dokument ger fysprofilen ”hjälp att styra och optimera träningen rätt, dvs. identifiera hur varje individ ser ut och behöver träna vid sidan av sin grenspecifika sport”.

Hur bedöms testerna?

Testresultaten i fysprofilen räknas om till poäng i en skala från 1 till 10. Idrottaren får poäng i varje enskilt test. Då olika tester genomförs inom en så kallad delkapacitet (styrka/power/aerobt/anaerobt) presenteras en medelpoäng för delkapaciteten.

Det totala fysindexet i fysprofilen är medelvärdet för de olika delkapaciteterna.

Hur bedöms det totala fysindexet?

Skalan utgår från högpresterande senioråldrar inom respektive idrott. Till exempel är poäng mellan 7 och 9 vad som anses som eftersträvansvärt för just den idrotten för att man skall kunna vara på internationell seniorelitnivå, ”världstopp”.

Om poängen är mellan 1 och 3 anses basfysiken vara begränsande för träning och prestation på seniorelitnivå.

Vilka tester ingår?

Styrka: Knäböj, bänkpress, bänkdrag, chins, gripen (handstyka).

Power: Frivändning, Squat Jump (ett sorts hopp från statiskt läge där tiden i luften mäts), samt två varianter på Squat Jump där idrottaren får svikta igång från stående position respektive lägga till armpendling, Harres test (en bana med riktningsförändringar, accelerationer, kullerbytta och snabba nedhukningar under häckar), sprint 30 meter.

Anaerobt: Dips, brutalbänk.

Källa: fysprofilen.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Sport granskar

Mer i ämnet