Han är idrottsrebellen som bitvis fört ett tufft krig med landets dietister. Den Boråsbaserade profilen, flitig föreläsare i ämnet, vänder sig mot synen att kolhydrater är frälsningen för idrottsrörelsen.
– Det här att man ska äta väldigt kolhydratrik kost hela tiden, att man behöver ladda upp inför varje träning, att man behöver äta mycket kolhydrater under träning och sen fylla på efter. Det är väldigt mycket kortsiktig prestation och mindre av långsiktig hälsa, säger Colting som dessutom vänder sig mot den mängd socker som följer med.
– Att träna mycket är ingen ursäkt för att äta skit. Att träna mycket ger inte en person ”fri lejd” att vräka i sig socker.
Uppväxt med kolhydrater
Själv växte han upp som ung simmare med dålig kunskap om vad han stoppade i sig.
Han ägnade mycket tid åt att analysera varför han ibland presterade bra, men samtidigt var sjuk rätt ofta, att han som idrottsman borde vara friskare än genomsnittet och hade en känsla av att det skulle gå att äta bättre. Han hittade en egen modell som tog honom till både VM- och EM-medaljer i triathlon, VM-guld i swimrun och på senare år extrema utmaningar som att simma mellan Stockholm och Göteborg.
Kombinerar med korttidsfasta
Jonas Colting fastnade för det han kallar lågkolhydratkost (”LCHF är så laddat ord”) och kombinerar det med korttidsfasta en dag i veckan. Stora sallader med mycket grönsaker, nyttiga fetter i form av avocado, nötter och olivolja och så kött, fisk och ägg, det han kallar oförädlad kost.
Stig Mattsson, kostrådgivare på Sveriges olympiska kommitté, dissar dieten och försvarar en kolhydratrik kost.
– Under ett högintensivt pass ska det vara fyllda glykogenförråd, vi tillför också kolhydrater utifrån, musklerna ska ha kolhydrater som bränsle. Man tömmer kroppen rätt rejält på energi. Vi trycker inte på att man ska överäta kolhydrater, det är snarare att man inte ska ”gå tom”, säger Mattsson som bland annat jobbar med de svenska längdåkarna.
”Train low, race high”
Colting tycker ändå att det finns en övertro på pasta och liknande kolhydrater.
Är pasta inte bra?
– Jag gillar pasta, jag tar det gärna nån gång då och då, men det funkar inte om man käkade gröt, mackor, flingor, sylt, saft, sötad yoghurt och vitt ris samma dag. För var får man plats med avocadon? Salladen, broccolin och ägget?
Han erkänner utan omsvep att även han gillar kolhydrater och gärna unnar sig det ibland (”som en njutning”), men att man måste skilja på träningsvardag och tävling.
– Det är en metodik som funnits sen länge, ”train low, race high”, dvs träna för hälsa under vardagen, äta för prestation under tävling. Det är ju ingen hemlighet att socker och koffein funkar bra i tävlingssammanhang, men det är väl inget vi vill överdriva i vardagen.
”Statiskt ätande”
Stig Mattsson tycker att kolhydrater är viktiga för idrottarna, men ger Colting delvis rätt. Mattsson vill se mer av varierat kolhydratintag hos de aktiva.
– Det största misstaget hos de aktiva är att de äter väldigt statiskt. De äter nästan lika hela tiden, även om det är vilodag, ett eller två pass om dagen. Vill man ha ett bra träningssvar, bygga upp sig bra och även tänka på kroppssammansättningen då måste man ha en bättre följsamhet vad gäller kolhydraterna. Man äter för mycket när man vilar och för lite när man tränar hårt och det är inte helt bra.
Se andra avsnittet av Den vinnande maten, om kampen om kolhydraterna.
