Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Tommy Lundberg kritiserar SOK:s fysprofil. På bild: Linn Svahn Foto: SVT

Idrottsforskare sågar SOK:s fystester: ”Omoderna och ovetenskapliga”

Uppdaterad
Publicerad

Svenska idrottare som får ekonomiskt stöd av SOK gör fysiska tester i samband med uttagningarna till Topp och Talang-programmet. 

Fystesterna har sett likadana ut sedan 1998 – och får nu kritik. 

– Det är samma övningar för alla. “One size fits all”, säger en forskare som vill vara anonym. 

I över 20 år har samma fystester använts på svenska idrottare. Testerna inom fysprofilen, ett testbatteri framtaget av Sveriges olympiska kommitté (SOK), används både i stödprogrammet Topp och Talang och av flera specialidrottsförbund.

Syftet är enligt SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo att mäta idrottarnas basfysik över tid. Han menar att det är viktigt för att få fram bra olympier.

”Tränade chins en hel sommar”

Men från forskarhåll ifrågasätts fysprofilen och hur den används. SVT Sport har pratat med sju idrottsforskare från fem olika universitet/högskolor.

Kärnan i kritiken är att testerna är för generella och att det saknas forskning kring om de fungerar som mätmetod. Ord som återkommer i kritiken är “omoderna” och “ovetenskapliga”.

Forskarna ser en risk är att idrottare väljs bort på grund av sämre resultat, trots att testerna inte mäter förmågor som är avgörande för deras idrott.

– Det är samma övningar för alla. “One size fits all”. En handbollsspelare berättade att han tränade chins en hel sommar bara för att klara testerna. Han ville visa att han som elitidrottare höll måttet. Men frågan är: gjorde det honom till en bättre handbollsspelare? säger en forskare som vill vara anonym.

Förslaget: Lägg ner fystesterna 

Tommy Lundberg, docent i fysiologi på Karolinska Institutet, beskriver fysprofilen som gammeldags.

Enligt honom har mycket hänt inom forskningen de senaste 20 åren och de fystester som tas fram i dag är mer individanpassade. Till exempel tränar inte en alpinåkare på samma sätt som en diskuskastare.

– Fysprofilen kan stjäla dyrbar energi och träningstid från annat. SOK bör ta sig en rejäl funderare på hur elitidrottare kan stöttas på bästa sätt. Ett sätt kan vara att bara lägga ner fysprofilen ett tag och utvärdera hur man ska använda testning. Och modernisera hela synen på fysträningen.

Enligt SOK handlar det om att mäta basfysik och att jämföra idrotter över tid, finns det inte en poäng i det?

– Det finns ett värde att ha standardiserade tester så man kan jämföra. Men det överväger inte nackdelarna. Jag brukar ta Leo Messi som exempel. I alla fall sägs det att han aldrig har rört en skivstång i hela sitt liv. Och ingen skulle väl komma på tanken att klaga på hans träning, han är ju världens bästa fotbollsspelare.

Vad är fysprofilen?

Enligt SOK:s dokument ger fysprofilen ”hjälp att styra och optimera träningen rätt, dvs. identifiera hur varje individ ser ut och behöver träna vid sidan av sin grenspecifika sport”.

Hur bedöms testerna?

Testresultaten i fysprofilen räknas om till poäng i en skala från 1 till 10. Idrottaren får poäng i varje enskilt test. Då olika tester genomförs inom en så kallad delkapacitet (styrka/power/aerobt/anaerobt) presenteras en medelpoäng för delkapaciteten.

Det totala fysindexet i fysprofilen är medelvärdet för de olika delkapaciteterna.

Hur bedöms det totala fysindexet?

Skalan utgår från högpresterande senioråldrar inom respektive idrott. Till exempel är poäng mellan 7 och 9 vad som anses som eftersträvansvärt för just den idrotten för att man skall kunna vara på internationell seniorelitnivå, ”världstopp”.

Om poängen är mellan 1 och 3 anses basfysiken vara begränsande för träning och prestation på seniorelitnivå.

Vilka tester ingår?

Styrka: Knäböj, bänkpress, bänkdrag, chins, gripen (handstyka).

Power: Frivändning, Squat Jump (ett sorts hopp från statiskt läge där tiden i luften mäts), samt två varianter på Squat Jump där idrottaren får svikta igång från stående position respektive lägga till armpendling, Harres test (en bana med riktningsförändringar, accelerationer, kullerbytta och snabba nedhukningar under häckar), sprint 30 meter.

Anaerobt: Dips, brutalbänk.

Källa: fysprofilen.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer