Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo på Stockholm Stadion Foto: SVT

SOK-chefen försvarar fystesterna: ”En framgångsfaktor”

Uppdaterad
Publicerad

En rad idrottsforskare dömer ut SOK:s testmetod fysprofilen. De tycker inte att testerna gynnar svensk elitidrott.

SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo är av motsatt uppfattning.

– Vi ser den som en framgångsfaktor, säger han.

Sju idrottsforskare som SVT Sport har pratat med beskriver SOK:s fystester som omoderna, ovetenskapliga och för generella.

På SOK:s kansli är det andra tongångar. Där lyfts fysprofilen fram som en anledning till svenska OS-framgångar.

Idrott och politik

– De resultat vi har i många idrotter är riktigt, riktigt bra. En viss faktor i det är att vi genom åren har hållit i basfysiken. Vi har inte fallit för trender. Mycket har utvecklats, men den mänskliga kroppen är den mänskliga kroppen. Basfysiken har varit viktig och kommer alltid vara viktig, säger Peter Reinebo. 

Kritikerna: Risk att idrottare väljs bort

Men enligt de kritiska forskarna blir testerna för avgörande. Fysprofilen används både i SOK:s stödprogram Topp och Talang och av specialidrottsförbund när de sätter riktlinjer för idrottarnas fysik. Risken som forskarna ser: att idrottare väljs bort på grund av sämre resultat i fysprofilen, trots att testerna inte mäter förmågor som är avgörande för deras idrott.

Enligt Reinebo påverkar resultaten i fysprofilen inte uttagningen till Topp och Talang.  

– Det är ett viktig uppföljningsinstrument inom Topp och Talang. Men den mäter inte prestation. Den mäter basfysiken.  

Men när ni gör talangselektioner används fysprofilen. Du menar att de resultaten inte har något att göra med vilka som kommer med i programmet?

– Nej, inte i själva uttagningen. Men det är en viktig signal om att basfysiken är viktig. Att om basfysiken är för låg, behöver man utveckla den för att hålla sig skadefri och stå sig i en satsning på världstoppen.

Siffrorna hemliga: ”Konkurrensfördel”

En annan del i kritiken är att fysprofilen saknar vetenskaplig grund. Testerna togs fram 1998 och är, som Reinebo själv beskriver, “inte evidensbaserade utan bygger på erfarenhet och sunt förnuft”.

Sedan dess har inga officiella siffror eller vetenskapliga rapporter presenterats utifrån resultaten.

– Vi använder fysprofilen som en referensdatabas. Men det är inte siffror som det går att göra vetenskapliga studier utifrån. Och vi delar inte sifforna med andra, eftersom det är en konkurrensfördel att kunna se hur idrottare utvecklas över tid, säger Peter Reinebo.

Fysprofilen

Vad är fysprofilen?

Enligt SOK:s dokument ger fysprofilen ”hjälp att styra och optimera träningen rätt, dvs. identifiera hur varje individ ser ut och behöver träna vid sidan av sin grenspecifika sport”.

Hur bedöms testerna?

Testresultaten i fysprofilen räknas om till poäng i en skala från 1 till 10. Idrottaren får poäng i varje enskilt test. Då olika tester genomförs inom en så kallad delkapacitet (styrka/power/aerobt/anaerobt) presenteras en medelpoäng för delkapaciteten.

Det totala fysindexet i fysprofilen är medelvärdet för de olika delkapaciteterna.

Hur bedöms det totala fysindexet?

Skalan utgår från högpresterande senioråldrar inom respektive idrott. Till exempel är poäng mellan 7 och 9 vad som anses som eftersträvansvärt för just den idrotten för att man skall kunna vara på internationell seniorelitnivå, ”världstopp”.

Om poängen är mellan 1 och 3 anses basfysiken vara begränsande för träning och prestation på seniorelitnivå.

Vilka tester ingår?

Styrka: Knäböj, bänkpress, bänkdrag, chins, gripen (handstyka).

Power: Frivändning, Squat Jump (ett sorts hopp från statiskt läge där tiden i luften mäts), samt två varianter på Squat Jump där idrottaren får svikta igång från stående position respektive lägga till armpendling, Harres test (en bana med riktningsförändringar, accelerationer, kullerbytta och snabba nedhukningar under häckar), sprint 30 meter.

Anaerobt: Dips, brutalbänk.

Källa: fysprofilen.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Idrott och politik

Mer i ämnet