Att gå ner i vikt som idrottare är komplext, menar Per ”Pliggen” Andersson.
– Det är ofta ett av de snabbaste sätten vi kan få en prestationsförbättring. Det gäller att förstå när vi nått en optimal vikt. Det här med ätstörningar har olika bottnar. Det tycker jag är en oerhört viktig fråga, säger han till SVT Sport.
”De tränare hårdare och under högre belastning”
I Vinterstudion 14 december debatterades idrott med hälsa som insats. Och att det inte är hälsosamt att vara elitidrottare är något Per Andersson håller med om.
– Den belastning som våra elitidrottare utsätts för i dag är väldigt extrem. Det går mot tuffare och tuffare krav. De tränar hårdare och under högre belastning. Det gör att vi behöver bygga ordentliga nätverk runt våra aktiva. De här nätverken behöver också utvecklas i samma takt som belastningen ökar, säger han.
Sveriges olympiska kommitté, SOK, har stort fokus på hälsokontroller och har en handlingsplan för hur man ska följa upp individer när man misstänker att de är på väg in i en ätstörning.
– Under den här sista tioårsperioden är min bild att det här har blivit en allt mer central fråga och den har hög prioritet inom vårt arbete på SOK, säger Andersson.
Mindre förbund saknar medicinsk organisation
I Sverige har de större idrottsförbunden möjlighet att bygga upp en stab med specialister i olika frågor, för att på så sätt kunna fånga upp och hjälpa idrottare med problem. Men det är en möjlighet som inte alla har.
– Det finns för många förbund som saknar en medicinsk organisation runt sig. Det är bara de stora som har resurserna. I framtiden måste man skjuta till resurser för den idrottsmedicinska delen, säger Andersson.
ARKIV: Matilda Algotsson: ”Fick höra när jag var 13 att jag skulle gå ned i vikt” (22 september 2019)