Magdalena Eriksson om problemet: ”Visste inte att det var så här”

Uppdaterad
Publicerad

Unga tjejer från resurssvaga familjer är gruppen som i minst utsträckning är med i föreningsidrotten.

Fotbollslandslagets Nilla Fischer, Magdalena Eriksson och Anna Anvegård ser alla allvarligt på problemet.

– Riktigt tråkigt att höra. Jag visste inte att det var så, säger Chelsea-proffset Magdalena Eriksson till SVT Sport.

Nya siffror från forskningsgruppen Ung livsstil visar att unga tjejer från familjer med små resurser idrottar minst. Landslagsbacken Magdalena Eriksson, till vardags i Chelsea, är förvånad över att det ser ut som det gör i föreningsidrotten.

– Riktigt tråkigt att höra. Jag visste inte att det var så och man börjar ju direkt tänka på vad man kan göra, säger Magdalena Eriksson till SVT Sport.

Mittbacken Nilla Fischer, som byter Wolfsburg mot Linköping i sommar, är inne på samma spår.

– Väldigt tråkigt att det ska bero på ekonomiska förutsättningar. Idrott ska vara för alla och fotboll är verkligen en sådan sport som ska vara världens sport. En fråga som definitivt är värd att titta närmare på, om det går att lösa, säger hon.

”Kostar mer än vad man tror”

Fischer, Eriksson och landslagskollegan Anna Anvegård berättar alla att stödet från föräldrarna var stort när de som barn började spela fotboll.

– Jag fick jättemycket stöttning. Det betyder jättemycket och det är nu på senare dagar som man tänker på hur mycket tid de lagt ner på ens sport, säger Anvegård.

– Min pappa var med och startade flicklaget i min moderklubb Enskede och var min tränare från att jag var sex till 13 år. Han la enormt mycket tid, så jag har verkligen haft tur, säger Eriksson.

Alla tre tror att kostnaderna för att spela fotboll har ökat med åren.

– Jag tror att det kostar mer än vad man tror. Det pratas ju ofta om att hockeyn är dyr, och fotbollen är inte på den nivån men för de som inte har det bra ekonomiskt så blir små utgifter lätt stora, säger Anvegård.

Om fördjupningen

I juni fokuserar SVT Sport extra på den grupp som föreningsidrotten har svårast att nå: Unga tjejer från familjer med små resurser.  

Bakgrunden är att flera studier under våren konstaterat att familjens ekonomi påverkar hur mycket barn föreningsidrottar i Sverige.  

Bland annat en aktuell rapport från forskargruppen Ung livsstil. 

I 35 år har Ung livsstil gjort egna undersökningar och totalt har 77 857 barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i 17 kommuner besvarat enkäten som ligger till grund för undersökningen. Svarsfrekvensen ligger på 80 procent. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.