Efter bombolyckan var den amerikanska soldaten medvetslös i åtta dagar. Då han äntligen vaknade upp insåg han, i otrolig smärta, att man hade varit tvungna att amputera bägge benen.
Hela det kommande halvåret tillbringade Cnossen på sjukhus och han genomgick cirka 40 operationer.
Han var tvungen att lära sig allt på nytt – att äta, att dricka och att stiga upp ur sängen. Till slut fick han proteser och kunde börja gå igen.
– Då ville jag gå hela tiden och inte ha någon rullstol. Efter det ville jag springa, sade Cnossen, som alltid hade älskat att springa, tilll The Harvard Gazette.
”En övergång från min militära karriär”
Hela hans liv hade kretsat kring fysiska prestationer och det var inte något Cnossen var beredd att ge upp.
Han lärde sig att skida med en sitski och kort därefter började satsningen mot Paralympics i Sotji 2014.
Där tävlade han, precis som i år, i både skidskytte och längdskidor. Men det blev ingen medalj.
– Efter min skada i Afghanistan 2009 drogs jag till skidskyttet eftersom det involverade skidåkning och skytte. Det påminner lite om militären, säger han till SVT Sport.
– Det var lite av en övergång från min militära karriär till en sport som liknar.
”Handlar inte om medaljer”
Träningen fortsatte och Cnossen som hade gjort en enorm karriär inom militären hade för avsikt att göra det samma inom idrotten.
Och så blev det också. I Paralympics i Pyeongchang har han ställt upp i tre skidskyttelopp och tre längdtävlingar. Resultatet har blivit ett guld, fyra silver och ett brons.
Men om man frågar Cnossen själv är det inte det han bryr sig om.
– Jag gillar att tävla och har stor respekt för mina medtävlanden. Det handlar inte om medaljer. Det handlar om stunden då du är mitt i loppet och tar ut mig själv så mycket jag kan, säger han till SVT Sport.