• Viktigt meddelande:

    Det brinner i ett övergivet slakteri i södra delen av Hultsfred i Kalmar län med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar. Läs mer

Therese Johaug har testat positivt för dopning. Foto: Bildbyrån

Johaug fast i dopningstest

Publicerad

Therese Johaug har testat positivt för dopning och riskerar flera års avstängning. I väntan på vidare dom är hon avstängd till den 18 december. ”Jag är helt förkrossad, förtvivlad och förbannad över situationen jag har hamnat i”, säger den norska skidstjärnan.

Johaug ska ha fått i sig den anabola steroiden clostebol sedan hon använt krämen Trofodermin, ett läppbalsam mot brännskador, under ett höghöjdsläger i Italien i slutet av augusti.

– Jag fick en kräm av Fredrik (Bendiksen, då varanande norsk landslagsläkare) för att behandla mina solbrända läppar. Han köpte krämen på ett apotek i Italien. Jag frågade om det var OK att använda den och han sa ja, att den inte innehöll några otillåtna preparat. Jag hade full tillit till Fredrik och trodde på vad han sa. Jag står utan skuld i det här, jag tog ansvar och frågade läkaren. Jag ska kämpa för att visa alla att jag är oskyldig, sa Johaug med sprucken röst och slog handen i bordet under det norska skidförbundets presskonferens, anordnad i samband med att beskedet offentliggjordes den 13 oktober.

– Det här var det sista skidsporten behövde just nu, säger SVT Sports expert Johanna Ojala.

Therese Johaug stängs av i två månader i väntan på dom.

Det är det andra tunga dopningsfallet som drabbar norsk längdskidåkning på kort tid, i somras straffades Martin Johnsrud Sundby för att ha använt otillåtet stora halter av astmamedicin.

Läkaren tar på sig ansvaret

Det norska skidförbundet beskriver att landslagsläkaren Fredrik S. Bendiksen tog ut krämen Trofodermin, för sårbehandling, på ett apotek under ett landslagsläger i italienska Livigno och gav till Johaug. Landslagsläkaren ska ha försäkrat Johaug om att krämen inte innehöll något otillåtet preparat.

Bendiksen säger sig alltså inte ha känt till att krämen innehöll clostebol, en anabol steroid som sedan länge står på Wadas lista över förbjudna preparat.

– Jag har och tar på mig ansvaret för att Therese har fått i sig det otillåtna preparatet clostebol via krämen Trofodermin, säger Fredrik S. Bendiksen.

– Therese är en otroligt rättskaffens person och utövare som är noggrann i allt hon gör. Det viktigaste för mig nu är att göra allt jag kan för att se till att hon inte straffas för att hon använt en kräm som jag försäkrade henne om var tillåtet att använda.

”Det är en allvarlig situation”

Vid ett urinprov (out-of-competition) fredag den 16 september ska Therese Johaug, som vann den totala världscupen förra säsongen, uppgivit att hon använt Trofodermin. Torsdag den 4 oktober blev hon informerad av Antidoping Norge om att urinprovet innehöll clostebol.

– Det är en allvarlig situation för Therese Johaug, Fredrik Bendiksen och norsk längdskidåkning. Det som är viktigt för oss nu är att skydda Therese och Fredrik på bästa möjliga sätt och ha full insyn i vad som hänt, säger Torbjörn Skogstad, ledare för norska längdskidkommittén, som har samlat landslagsledningen till möte.

– Vi kan inte kommentera detta specifika fall ytterligare förrän det har behandlats färdigt av Antidoping Norge, säger Skogstad.

Det här är clostebol

Visa

Clostebol är en anabol steroid, som varit förbjunden länge. Den är känd redan från DDR-tiden. Effekten kan för idrottaren bli att man bygger muskler snabbt.

Dopningsfall med clostebol
Basebollspelaren i Philadelphia, Freddy Galves, åkte fast för substansen 2012.
Den italienske cyklisten Stefano Agostini stängdes av 15 månader 2013.
I år stängdes basebollspelaren Dee Gordon av i 80 matcher och Melvin Novoa av i 56 matcher.
Inför OS i Rio blev den italienska volleybollspelaren Viktoria Orsi Toth avstängd.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer