Wadas expert om Sundbydomen: ”Kan vara prestationshöjande”

Höga doser av astmamedicin är förbjudet av Wada, men trots det har budskapet från längdskidsporten både i Norge och Sverige varit att preparaten inte har någon dopningseffekt. Wada har legat lågt i diskussionen, men för SVT Sport ger nu professor Vibeke Backer sin syn på saken. ”Det kan vara prestationsfrämjande”, säger hon om den dos som Martin Johnsrud Sundby dömdes för.

Efter Martin Johnsrud Sundbys dom på två månader i somras, uppgifter om att norska idrottare som inte har astma har fått astmamedicin, och nu senast ny information om studier med astmamedicin som har utförts utan de rätta tillstånden, så har en kommission tillsatts som ska utreda hur astmamedicin används i Norge.

Vibeke Backer och Morten Hostrup, professor och assisterande professor vid den lungmedicinska forskningsenheten på Bispebjergs sjukhus i Köpenhamn, forskar på astmamedicin och prestation. De menar att astmamediciner i höga doser kan ha prestationshöjande effekter – inte på lungorna utan hela kroppen. Och det gäller både för personer som har astma och de som inte har det.

– Om man menar att det inte är prestationsfrämjande så är det för att man inte har koll på litteraturen. Litteraturen säger klart att om man tar en hög dos så ökar styrka och återhämtning. Det finns inget tvivel, säger Backer, som är en av experterna i den kommitté som har hand om Wadas lista över förbjudna preparat.

”Kan vara prestationsfrämjande”

Backer var expert när Martin Johnsrud Sundby i somras dömdes av Idrottens skiljedomstol Cas för att vid två tillfällen ha haft för höga halter av preparatet salbutamol i sina urinprover. Han stängdes av i två månader och fick två resultat strukna från de tillfällen då han hade för höga halter salbutamol.

Sundby själv menade att det var en mycket orättvis dom.

– Det handlar inte om  att jag har fått en tävlingsfördel eller haft för höga doser, och därför är det otroligt svårt för mig att godta den här domen, sade han på presskonferensen när domen presenterades.

Han hade använt en nebulisator, en särskild inhalator som förångar medicinen. Den var laddad med tre gånger 5 000 mikrogram salbutamol, alltså sammanlagt 15 000 mikrogram över fem timmar. Det är nära tio gånger så mycket som den tillåtna dosen på ett dygn: 1 600 mikrogram.

För Vibeke Backer finns det ingen diskussion om fallet.

– Det är inte ett spår komplicerat, säger hon.

Varför var det viktigt att stänga av honom?

– Därför att det kan vara prestationsfrämjande. Det är ju därför det finns dopningsregler. När han tas med för mycket i sin urin, så har han tagit för mycket.

”Exremt frustrerande”

Norges experter menade att bara tio procent av preparatet kommer att inhaleras av den som använder en nebulisator, och därför fick inte Johnsrud Sundby i praktiken i sig en särskilt hög dos. Förbundet tog på sig ansvaret för saken och menade att regelverket är oklart, och att läkare lätt kan missförstå det. 

Det resonemanget avvisades av både Wada och idrottens skiljedomstol Cas, efter att Sundby först hade friats av det internationella skidförbundet Fis.

– Det är det jag har upplevt som extremt frustrerande. Att man inte har värderat hur mycket som han hade i kroppen, säger norska skidförbundets advokat Anne-Lise H. Rolland som hanterade fallet för Johnsrud Sundby.

Skulle Sundby ha ansökt om ett särskilt undantag för att få använda högre doser i en nebulisator, skulle han troligen ha fått det.

Vibeke Backer menar att nebulisatorn som har använts i Norge inte är tillåten enligt Wada.

– Det är förbjudet. Fullständigt, säger hon.

– Det har aldrig varit tanken, och det har aldrig varit en normal astmabehandling. Bara när man har en akut exacerbation och blir inlagd med mycket låg lungfunktion har man behov av en nebuliserad astmabehandling. Alla andra ska kunna klara sig med vanligt pulver eller spray, eventuellt med spacer.

Har slutat använda maskinen

Anne-Lise H. Rolland säger att när att Wada reagerade på nebulisatorn i samband med att internationella skidförbundet tog upp Johnsrud Sundbys sak, så slutade norska landslaget direkt att använda Ventolin, den medicin som innehåller salbutamol, i apparaten.

På torsdagen kom en regeländring från Wada som innebär att man måste sprida ut dygnsinstaget på 1 600 mikrogram över dagen. Man får från och med nästa år bara ta 800 mikrogram var tolfte timme.

– Man kan fortfarande använda nebulisator, bara man inte sätter i mer än 800 mikrogram per 12 timmar, i och med den nya regeländringen. Poängen är att det blir meningslöst i en nebulisator. Om man bara kan sätta i 1 600 mikrogram så blir det också meningslöst, säger Rolland.

Johnsrud Sundby använder sedan förra året Ventolin med vanlig inhalator, säger hon.

– Det har han gjort hela den gångna säsongen. Och det har ju gått bra. Han har ju gjort ganska bra resultat, säger Rolland.

Forskarna om astmamedicin och prestation

Nyligen rapporterade VG att 69 procent av de norska OS-medaljerna sedan 1992 har tagits av åkare som använde astmamedicin. Men det är inte bara i skidåkning som astma är vanligt. Olika sammanställningar har genom åren visat att astmatiker är klart överrepresenterade bland elitidrottare. Till exempel simmare och cyklister utvecklar ofta astma när de tränar hårt.

Forskaren Morten Hostrup menar att det inte går att svara i svart eller vitt på frågan om astmamedicin har dopningseffekter. Det beror på en rad faktorer, som hur hög dos man tar, om man inhalerar eller till exempel tar ett piller, vilka andra preparat man tar, vilken idrott man utövar, vilka eventuella negativa bieffekter som kan uppstå, individuella variationer.

Den dopningseffekt som man kan få gäller inte, som man skulle kunna tro, lungorna. Det är i musklerna i resten av kroppen som medicinen kan påverka. Och den gör det på samma sätt för någon som inte har astma, som med någon som har det. Skillnaden är att en astmatiker också får en förhöjd lungfunktion.

Inhalation är en effektiv metod för att distribuera ett preparat ut i hela kroppen, menar Morten Hostrup.

Främst i spurter

Främst är det i explosiva prestationer som det har visat sig att man kan få en positiv effekt av en hög dos astmamedicin, snarare än när det gäller kondition. I en skidtävling borde det alltså vara i en sprint snarare än en femmil som man skulle kunna få hjälp.

– I den här debatten handlar det särskilt om det som kallas för beta-2-agonister (till exempel salbutamol som i Martin Johnsrud Sundbys fall). Det finns sammanhang där det kan vara prestationsfrämjande. Det finns det en mängd studier som visar, inte bara i Danmark utan i Frankrike och Spanien. Och det gäller framförallt muskelstyrka, kraftutveckling och högintensivt arbete, säger Morten Hostrup.

– Det finns inte så mycket som tyder på att det kan vara prestationsfrämjande när det gäller långvarigt arbete, som till exempel ett maraton. Men det ska sägas att det saknas en del forskning, så man kan inte avvisa det heller.

För några år sedan satte Wada upp gränsvärden för astmamediciner som tidigare var förbjudna, vilket gör att idrottare med astma som förut var tvungna att begära särskilt tillstånd för att använda medicin, numera inte behöver det. Så länge de håller sig under gränsen. Gör man det är effekten, såvitt man vet idag, försumbar, menar Hostrup och Backer.

”Gränserna mycket höga”

– Den forskning som vi har gjort under de senaste tio åren har fått betydelse för de gränsvärden som finns, så att vi har gjort det enklare för de som behöver medicin att ta det. Vi lade gränsen ganska högt, så att om man hade behov för lite extra, så skulle man fortfarande vara innanför gränsen. Vi har också lagt den så att man inte kunde ta överdoser utan att bli tagen, säger Vibeke Backer.

– Reglerna är bra, för gränserna är mycket höga. Jag skulle egentligen vilja säga att de är för höga, men det är för att juridiskt kunna vara säker på att om man håller sig innanför gränsen och har behov för ett par extra sug, så tas man inte. Om man försyndar sig i förhållande till det så ska man tas, för då har man tagit för mycket, säger hon.

Så arbetar vi på SVT Sport

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.