Gå direkt till innehållet

Äntligen - efter fem år kom bilden!

När jag 2010 klev in i ett konferensrum på ett hotell i London och berättade för andra TV-bolag att SVT under OS i London kanske skulle låta personalen som jobbar i kontrollrummet sitta i Stockholm i stället för i London blev jag idiotförklarad. När vi genomförde det 2012 sa många att det inte fungerar med större evenemang. För några dagar sedan kom bilden som visar att ett av de större evenemangen i världen 2019 kommer att göras på samma sätt.

Första kamerabilden från Åre syns i Stockholm Foto: Madelen Ottosson/Adde Granberg SVT

SVT producerar Alpina VM i Åre 2019 på samma sätt som OS i London 2012. Denna gång med 80 kameror och produktion av huvudsignalen för hela världen tillsammans med rättighetsbolaget Infront. 2012 gav tittarna OS-sändningarna högsta betyg vilket då bara ”Tinas Mat” fått tidigare i SVTs historia. 2019 hoppas jag att vi får samma betyg från världen.

Resan mot Åre började med samma känsla som 2012. Denna gång var det Internationella Skidförbundet och rättighetsinnehavare som behövde övertygas. Det har tagit flera år! Närmare bestämt fem år. Det är många som betalar ofantliga summor pengar för att få sända ett VM; alla måste kunna lita på att detta fungerar som svensken säger…. Och i veckan kom bilden, den första som visar att vi har signal hela vägen mellan Åre och Stockholm. Nu är det bara 79 kameror till och en massa jobb kvar på plats, men det jobbet har vi gjort förr - även om det är väldigt tuffa omständigheter just i Åre - men med det grymma teamet vi har där med Annika Zahr, projektledare för VM i Åre och Östersund på SVT Sport i spetsen kommer det att gå vägen.

En sak var att få med förbund, rättighetsinnehavare mm. Nu skulle jag få med företaget SVT också. En enorm intern resa som startade för några år sedan. Många frågor på vägen; varför? hur? etc, men kanske var den svåraste nöten att knäcka kommunikationen med dem som sa att det inte går… Otaliga möten, samtal och diskussioner har förts. Jag funderar mycket på varför och hur man nästa gång kan göra saker annorlunda så att det kan gå snabbare. Kultur och ”så har vi aldrig gjort förr” är starka och svåra krafter att bryta i. Att få medarbetare att våga göra något man inte gjort tidigare. Förtroende är en annan fråga - hur bygger man det i en ny och okänd kontext? Hur får man budget för att göra något man inte gjort förr? Osv. Kultur sitter inte i väggarna, den tillåts och flyttas i ledarskapet.

Sedan börjar fler tycka att man borde göra det hela på ytterligare andra sätt. Vi har haft otaliga turer i detta projekt. Olika ambitionsnivåer och målbilder. Egentligen har vi inte gjort något annat än förändrat arbetssättet. Vi använder den digitala tekniken vi haft länge för att digitalisera vårt arbetssätt och dra nytta av den. Vi har svårt idag att skilja på att vara digitala och jobba digitaliserat. Vi använder fast teknik på ett ställe, i detta fall på SVT i Stockholm och sätter kamerorna på ett annat längre bort - förlänger kablarna helt enkelt. Tidigare har man kört ut bussar med teknik för tiotals miljoner kronor, med hotellrum och resor för alla som jobbade i bussen. Nu reser vi mindre, har färre transporter och färre hotellrum. Detta är ett mer miljövänligt och säkert sätt att jobba på. För SVT blir det också mer pengar till innehåll istället för teknik/resor mm.

Ser publiken skillnad? Tyckte du att Nobelbanketten 2018 såg konstig ut? Den gjordes på detta nya sätt för första gången i fjol. Klart att det ändrar arbetssättet för flera, men det gör det inte sämre för tittaren. Jag har aldrig känt mig så subtilt motarbetad i något som just under denna förändring. Men vad jag lärt mig och vad roligt det är när det fungerar, för alla!

Jag har haft förmånen att resa runt hela jorden och jobba med stora evenemang sedan 1993, jag vet att det är skönt att bo på hotell, ta en öl med gänget på kvällen, slippa hämta på dagis och äta ute.  Men hur mycket är den egna känslan värd när tittaren inte får något till gagn för den extra kostnaden och miljöpåverkan. Jag kan förstå motståndet men inte försvara det. Det finns massor med argument runt varför det inte fungerar - men nu ser det ändå ut att fungera.

Nu när bilden är igenom mellan Åre och Stockholm så börja det klarna för fler vad SVT har gjort och vart vi är på väg. Jag är övertygad om att de lokaler vi har idag med dyr teknik inte behöver vara fysiska rum hos oss i framtiden. Det är tjänster man har i ”molnet” och nyttjar när man behöver. Det spelar ingen roll var molnet är eller var kameran skall stå. Efter alpin-VM i Åre och skidskytte-VM i Östersund 2019 så är vi redan där i vårt arbetssätt. Min personal är redo för nya arbetssätt, vi är mer effektiva och miljövänliga, och vi har gjort SVT till en attraktiv arbetsplats för dem som älskar att jobba med TV-produktion. Efter avslutade VM tar vi kunskapen in i vardagen, kombinerar alla SVTs resurser och gör TV där det behövs med nya arbetssätt som står sig framåt.  

SVT har med VM i Falun 2015, Åre och Östersund 2019 satt Sverige på kartan med nya produktionssätt. Vi har sportanläggningar med fiberuppkopplingar som gör att vi utan stora TV-bussar snabbt kan vara på plats med endast kameror för att göra TV produktion när man behöver flytta stora tävlingar från andra orter på grund av väder eller om man vill kunna lägga andra stora tävlingar i denna del av världen. Vi kan nu producera tv-sändningar av skidskytte, längd, backhoppning och alpina tävlingar av absoluta världsklass miljövänligt, effektivt och med kortare ledtider än något annat land i världen vågar jag säga. 

Undrar ni något runt detta? Maila gärna mig cto@svt.se

Adde Granberg, CTO SVT