Gå direkt till innehållet

Paradisläckan

Uppdrag granskning deltar i ett internationellt journalistnätverk och globala publiceringar under namnet Paradisläckan. I början av november sände vi extra insatta program om läckan.

Karta med brevlådeföretag
Foto: SVT

Huvuddelen av det programmen handlade om konstruktionen med brevlådeföretag i skatteparadis, samt relationen mellan personer närstående president Putin och USA:s handelsminister. Räknat i programtid och placering fick programmet om Leif Östlings bolag på lågskattelandet Malta en blygsam roll.

Det är dock denna del som nyhetsredaktioner, ledarskribenter, opinionsbildare i sociala medier och ledande politiker valt att lägga sitt fokus på. Man tog detta som exempel på där public service ”hittar på egna nyheter istället för att rapportera om verklighetens händelser på bästa möjliga sätt”. På vilket sätt har Uppdrag granskning ”hittat på”?

Vårt uppdrag är bland annat att blottlägga förhållanden i samhället som kan beskrivas som missförhållande eller som på annat sätt kan ses som anmärkningsvärda. Vi ska berätta om sådant som publiken vill veta, behöver veta och – som i det här fallet – om sådant som de inte skulle ha fått veta om inte vi grävt fram det i ljuset.

Paradisläckan ger insikt i sådana förhållanden. Den visar hur företag och förmögna personer ägnar sig åt avancerade upplägg för att slippa betala skatt. Därmed undanhålls den svenska staten många miljarder i skatt varje år. Vi är tydliga i programmet med att detta inte är olagligt. Hur kan man kalla denna publicering ett journalistiskt haveri?

Problemet med skatteparadis är i ett EU-perspektiv inte en vänster – högerfråga utan ses som ett hot mot välfärden; att medlemsländerna inte kan säkra sina egna skattebaser. De journalistiska avslöjandena, först Panamadokumenten och nu Paradisläckan har lyft frågan till högsta politiska EU-nivå. Flera av de analyser som gjorts i efterdyningarna av Paradisläckan, också inom public service, har haft samma tema: konsekvenserna för välfärdsstaten.

Leif Östling är ordförande i Svenskt Näringsliv, en organisation vars långsiktiga mål är att ”Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan”.  Är det då relevant att ställa frågor om hans agerande rimmar med detta uppdrag?

Ja, vi tycker det.

 

Nils Hanson, projektledare/ansvarig utgivare Uppdrag granskning

Robert Olsson, programchef samhällsredaktionen, SVT Göteborg