Gå direkt till innehållet

SVT Nyheter och klimatet

Jordens klimat värms upp. Det går fort, och effekterna syns redan på många håll. Det kommer att påverka nära alla aspekter av våra liv. Det är den viktigaste berättelsen i vår tid och vi vill bli ännu bättre både på att granska och folkbilda.

Vi har satt igång en rad initiativ: 

  • I höst rekryterar vi en klimatkorrespondent. 
  • Riksnyheternas programchef Charlotta Friborg och projektledare Nils Hanson har beslutat att vi alltid ska ha minst en pågående granskning kring klimatet. Först ut var den uppmärksammade och överraskande granskningen av sjöfartens utsläpp.
  • Vi stärker samarbetet inom företaget. Vi har skapat forum för att ses över avdelnings- och programgränser för att dela tips och kunskap. Här finns nya kontaktytor mellan nyhets-, vetenskaps- och dokumentärredaktioner och mellan reportrar och meteorologer.
  • Externt deltar SVT Nyheter i det internationella initiativet ”Covering Climate Now” tillsammans med 250 nyhetsorganisationer i hela världen – bland många Nature, CBS News, Bloomberg News och the Guardian. Åtagande för att ingå är att rapportera om klimatet under veckan som leder upp till FN:s klimatmöte i New York 23/9. Vi har givetvis totalt redaktionellt självbestämmande över vad vi publicerar men hoppas på tips, kunskap och nätverk i denna globala fråga.
  • Vi utbildar för att öka kunskapen hos våra medarbetare. I början av oktober samlas exempelvis nordiska nyhetsreportrar och meteorologer för föreläsningar och workshops med SVT som värd. Christina Ågren, programchef för lokala nyheter och minoriteter, har tagit initiativ till klimatutbildningar för lokala public service medarbetare inom ramen för det Europeiska samarbetet Circom.
  • SVT förstärker sitt miljöarbete och Robert Kandell (tidigare avdelningschef på SVT i Malmö) har utsetts för att leda, utveckla och kommunicera kring SVT:s miljöarbete.  

Undersökningar visar hur klimatet blivit en allt viktigare fråga för svenskarna och vi märker det när vi fikar med publiken i projektet #fikamedsvt . Vi har under sommaren träffat runt 1200 personer. Frågorna om vår bevakning av integration och migration har minskat medan frågorna om vår klimatbevakning ökat.

Vissa vill veta varför de inte får mer exakta svar kring framtiden, andra undrar varför vi är så negativa och varför vi så sällan intervjuar de som förnekar att klimatförändringarna existerar. Om det behöver vi bli bättre på att berätta.

Klimatbevakningen är förenad med en rad utmaningar för alla medier. Jordens klimat och ekosystem är komplexa system och olika faktorer samverkar på sätt som både kan förstärka effekterna av förändringar och motverka dem. All rapportering är förknippad med en rad osäkerheter.

Det finns en risk för alarmism, att vi i rapporteringen varnar för så mycket att det leder till förvirring eller apati. Det finns också en risk att vi inte förmår relatera eller pedagogiskt beskriva proportioner. Att vi berättar om initiativ som visserligen är vällovliga, men som inte har betydelse på sikt.

Vår roll är inte att vara aktivister, att kampanja för lösningar eller att vare sig skönmåla eller svartmåla. Vi ska söka, som Watergate-avslöjarna Carl Bernstein och Bob Wooward sa, ”the best obtainable version of the truth”, den bästa versionen av sanning vi kan få tag i. Ibland är den nattsvart och då ska vi berätta om det, men vi ska såklart inte heller blunda för konstruktiva lösningar och det som pekar framåt.

Vi ska ge flera perspektiv. Men vi ska inte ge en falsk balans där vi ger lika utrymme till de som förnekar klimatförändringarna, säger att människan inte påverkar klimatet eller att klimatförändringarna inte kan utgöra ett allvarligt hot. Bakom exempelvis FN:s klimatpanel IPCC finns ett samarbete mellan tusentals av världens ledande klimatforskare. Deras slutsatser är noga vägda och granskade. Uppvärmningen är ett faktum. Att låta en ”klimatskeptiker” som förnekar uppvärmningen eller människans påverkan på klimatet vara den som bemöter IPCC:s resultat vore att ge en enskild part samma röst som tusentals sammanvägda.

Med det inte sagt att vi inte ska tillåta debatt, tvärtom. Här finns många bilder kring hur allvarliga olika effekter kommer att bli eller hur de ska bemötas. Avgörande är den vetenskapliga grunden liksom den opartiskhet och saklighet som gäller för all rapportering.

Vi ska vara kritiska och noggranna. Alla aktörer ska granskas, alltifrån industrier till politiker och miljöorganisationer. Varför kommer det här budskapet just nu? Vilka vetenskapliga fakta ligger till grund? Vem finansierar aktören?

Vi måste vara omsorgsfulla i hur vi uttrycker oss. Extrema väderhändelser har ofta flera orsaker. Det går sällan att slå fast att de enbart orsakats av klimatförändringar.

Däremot finns en entydig vetenskaplig grund att vi står inför en klimatutmaning. Det här är en ödesfråga, och vi ska behandla den så.

 

Anne Lagercrantz, chef nyhetsdivisionen 

 

Här länkar med exempel på initiativ från TV4 och Expressen, samt en länk till DN:s samlingssida för klimatet och en beskrivning över hur mediers engagemang ökat.   

https://www.bonnierbroadcasting.com/mediebloggen/viveka-hansson/nu-starker-vi-var-journalistik-ytterligare-och-startar-en-vetenskapsredaktion/ 

https://www.expressen.se/nyheter/klimat/expressen-storsatsar-pa-klimat-startar-ny-redaktion-/ 

https://www.dn.se/om/klimatet/ 

https://www.dn.se/kultur-noje/okat-engagemang-for-klimatfragor-i-svensk-press-och-dn-skriver-mest/