Gå direkt till innehållet

Nu samlas alla lokala nyheter i den största kanalen SVT1

Mediedirektör Jan Helin och programbeställare Helena Olsson om satsningen på journalistiskt berättande och lokal journalistik.

Betydelsen av att utveckla journalistiken är centralt i det nya sändningstillståndet för SVT. Det är rimligt i en tid av historisk förändring för oberoende medier. Vi jobbar därför just nu intensivt med en utveckling av såväl det journalistiska berättandet som en omläggning av våra lokala nyheter. Vi ska ge bakgrunden och tankarna inför framtiden till det. Men först några konkreta nyheter:

Omedelbart synligast för flest är att vi från årsskiftet samlar alla lokala nyheter i den största kanalen, SVT1, och erbjuder publiken en lokal nyhetssändning klockan 22.00 i SVT1, följt av sena Rapport. Det är en uppvärdering av lokala nyheter som vi tror kommer att passa SVT1-publiken vid den tiden. Det får till konsekvens att nyhetskrysset i SVT2 klockan 22.00 upphör och Sportnytt går in klockan 21.45 i Aktuellts timme.

De senaste åren har vi ökat vår redaktionella närvaro i landet från 27 till 37 orter, nästa tillskott blir Arvidsjaur som 38:e ort. Vår Nyhetsdivision har jobbat hårt med omorganisation och omställning. Tack vare ny utsändningsteknik och effektiviseringar kan vi nu i ett andra steg öka antalet journalister och investeringarna i lokal journalistik. Vi analyserar med det nya tillståndet nu möjligheterna för ytterligare förstärkningar i den lokala bevakningen för SVT vidare.

Detta utvecklingsarbete sker i linje med ett tydliggjort uppdrag för våra lokala nyheter – både i broadcast och i SVT Nyheter online. Vi satsar här på utveckling av ett antal videoformat med en fokuserad daglig fördjupning och enkel överblick av händelserna i området. Väldigt många identifierar sig starkt med sitt lokalsamhälle och beskriver ett stort behov av att få en trovärdig och sann beskrivning av vad som händer på orten och hur det påverkar en i vardagen – arbetsliv, fritid, vård, lokaltrafik, skola till exempel. SVT ska därför öka fokus på nyheter som verkligen har påverkan på människors liv och livsstil lokalt. Vi kommer aldrig att kunna vara hyperlokala, men vi kommer att satsa ytterligare på områden där det just nu sker stora omvälvande förändringar. Det senare är viktigt som kontrast till begreppet ”vita fläckar” som blivit populärt i debatten om lokalmedia. Där allt färre är anses viktigt att public service är. Det är fortsatt viktigt att rapportera från de områden som avfolkas och konsekvensen av att näringsliv, offentlig service och unga människor lämnar. Men vårt land är också i stort som smått fullt av områden med inflyttning och tillväxt utanför storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Områden som upplever omvälvande sociala och demografiska förändringar är lika viktiga att skildra som ”vita fläckar”.

Vi är medvetna om att denna utveckling sker i ett medielandskap i dramatisk förändring. I public service begynnelse var relationen till tidningslandskapet enkel. Public service rapporterade de nyheter som tidningarna dragit fram. I modern tid har Sveriges Radio och SVT utvecklat ett kraftfullt självständigt nyhetsarbete såväl lokalt som riks. Så länge distributionsformerna för nyheter var analoga och höll sig inom tryckt tidning och linjär broadcast rådde en slags symbios mellan public service och kommersiella nyhetsbolag. Den symbiosen har aldrig varit fallet i det övriga tv-landskapet där SVT:s marknadspåverkan på ett rimligt sätt ständigt debatteras.

I dag förändras medielandskapet i accelererande brutal takt. Globala techjättar slår annonsaffären sönder och samman för svenska tidningar. Konsolidering, där två stora lokaltidningskoncerner köpts av Bonnier respektive Schibsted, och digitala prenumerationer är vägen framåt just nu. Parallellt har teknikutvecklingen inneburit en konvergering av samtliga medieslag – text, bild, rörlig bild, ljud – i nyhetstjänster. Ingen fungerande nyhetstjänst ägnar sig åt blott ett medieslag. Detta skapar en alltmer ansträngd relation mellan SVT och lokaltidningarna. Å ena sidan vill vi på SVT av överlevnadsskäl nå de nyhetskonsumenter för vilka en nyhetstjänst i mobilen som kombinerar alla medieslag är den självklara plattformen framför sändningar på klockslag i en tv-apparat. Att avstå en sådan utveckling vore att negligera flera generationer av nyhetskonsumenter som inte uttryckt annat än att också de ser ett värde i saklig och opartisk journalistik, men i ny form. Å andra sidan tidningarna som nu befinner sig i intensivt utvecklingsarbete för att kunna ta betalt för sina tjänster för att finansiera sin journalistik. Hur ser den symbiosen ut? Vi vet ärligt talat inte ännu. Men vi vet att det inte finns något som helst allmänt intresse av att SVT konkurrerar ut lokaltidningar. Vi vet också att de politiker som formulerat SVT:s sändningstillstånd försökte tillfredsställa både vår vilja att nå ut till nya generationer och tidningars nödvändiga affärsintresse. Resultatet är ett tillstånd där skrivningarna delvis är motstridiga, men där det ostridigt står att SVT inte bör förhindras att leverera en ”multimedial nyhetstjänst”.

Inget i det nya tillståndet kräver bara video, trots branschorganisationen Tidningsutgivarnas begripliga och intensiva lobbying för det. Vi känner ett ansvar för att en mångfald nyhetstjänster fortsatt finns på den svenska nyhetsmarknaden. Men vi tror inte att en reträtt av public service från den multimediala nyhetsmarknaden såsom den ser ut idag löser tidningarnas problem. Vi kommer att jobba vidare med utveckling i fortsatt samtal med branschen. Det omfattande strategiska arbete med SVT:s nyhetsutbud som vi inledde för tre år sedan grundade sig i en omvärldsanalys som identifierade tre extremt tydliga drivare av ändrade förutsättningar för journalistiken som fortsatt är gällande:

• Globala teknikbolag har i grunden förändrat förutsättningarna för att finansiera journalistik genom annonser. Med teknologi som idag urartat till osynlig övervakning och datainsamling av dina beteenden på nätet har de skapat affärsmodeller kring annonsering så starka att mediebolag som producerar journalistik måste utveckla produkter som användarna vill betala för.

• Sociala medier har gett alla möjlighet att nå ut till en masspublik utan att begränsas av redaktionell etik. Algoritmerna gynnar samtidigt starka känslor och polariserande budskap, det har skapat nya publicistiska och demokratiska problem för vilka ägarna av plattformarna inte vill, eller klarar att ta ansvar för. Men det har också skapat nya offentligheter och fördjupat gemenskaper kring intressen och sammanhållningar mellan vänner och familjer som medieaktörer aldrig kunnat erbjuda.

• Ett politiskt skifte där sanningskriterier ifrågasätts liksom värdet av oberoende medier som fundament i en demokrati. Åsikter har, oavsett om de är korrekt underbyggda eller inte, allt oftare kommit att likställas med verifierbara fakta. Det har skapat en politisk retorik där medier utnämnts till opposition och anklagas vara partiska för liberala värderingar, eller ännu mer till vänster.

Våra slutsatser av detta är tre: En transparent och noga övervägd användning av data som ännu är i tidig utvecklingsfas. Vi marknadsför oss, men distribuerar inte vårt innehåll i sin helhet på plattformar som gör användardata till annonsprodukter. Vår roll som en stor samlande leverantör av saklig, opartisk och oberoende journalistik behöver framtidssäkras för generationer som har digitala tjänster som första val för nyheter. Vårt svar på politisk retorik ska vara faktabaserad journalistik, inte retorik. Utifrån detta positionerade vi vår digitala nyhetstjänst med löftet att med oberoende och engagemang snabbt ge hela bilden.

I den digitala nyhetsfloran fann vi hos publiken ett starkt behov av en nyhetsleverantör som med ett brett upptag av nyheter ur hela SVT:s utbud – kultur, vetenskap, sport, lokala nyheter, uppdrag granskning, riks och utrikes – både kan sammanfatta och ge de många perspektiv på en nyhet som publiken i dag kräver för att själv kunna bilda sig en uppfattning. Den positioneringen har gjort SVT Nyheter till den snabbast växande nyhetstjänsten senaste åren och vi har lyckats stärka relationen till den yngre nyhetspubliken. Vi la ner Gomorron Sverige och startade det mer nyhetsintensiva Morgonstudion och förtydligade uppdragen för Rapport som fick en mer sammanfattande roll och Aktuellt som fortsatt har i uppdrag att fördjupa och engagera. Den globala trenden för broadcast är nedåtgående, men våra nyhetssändningar står sig fortsatt starka hos sin publik. Den enkla slutsatsen att den digitala nyhetsfloran som omger människor dagligen inte minskar utan snarare ökar behovet av att på kvällen få världen sammanfattad och förklarad i en nyhetssändning från en trovärdig avsändare förefaller stämma för många i den delen av befolkningen som levt ett tag.

Trots att den senaste tidens debatt om public service inte till alla delar känts uppfriskande känner vi både optimism och tillförsikt framåt. Vi ser i vår omvärldsanalys att publiken, främst yngre grupper, efterfrågar och värdesätter nyhetskällor de verkligen kan lita på. Och att tilliten till vår nyhetstjänst ökat markant i de yngre grupperna. Men mycket och spännande arbete återstår kommande år. Vi har flera spår i vilka vi utvecklar vårt journalistiska berättande just nu. Det dokumentära, fördjupande berättandet har fått en renässans i SVT Play, inte minst genom seriella publiceringar och karaktärsdrivna premisser. Inte sällan först uppmärksammade via en snabbare nyhetsvinkel i vår nyhetstjänst som väcker lusten till och nyfikenheten på hela storyn.

Vi utökar nästa år resurserna till den undersökande journalistiken som också framgångsrikt tillämpar helt nya publiceringsstrategier och når i dag fler digitalt och fler yngre grupper. Vi ställer just nu om opinionsjournalistiken genom att värna verkliga möten där kontrahenterna inte bara åskådliggör konfliktlinjerna utan också måste bemöta motståndarens bästa argument. Men vi har mycket kvar. Vi har ett jobb att göra med utvecklingen av nyhetsformat från den ofta svarta dramaturgin till en mer konstruktiv journalistik. Vi behöver utveckla det innehåll som bejakar komplexiteten med fördjupande perspektiv på vad som händer i världen. Sådana program måste inte ta en stor publik, de spelar ändå en roll genom den journalistiska nyttan i form av kunskap, evidens och intressanta insikter som bidrar till en större förståelse för vår omvärld. Och det är inom ramen för ett brett uppdrag som SVT gör verklig nytta även med de smala programmen.

Helena Olsson, beställare Nyheter, Samhälle, Dokumentär SVT

Jan Helin, Mediedirektör