Krav på lagändring efter Markskandalen

De två syskonen rycktes utan förvarning upp från det familjehem de varit placerade i sedan spädbarnsåren.
De två syskonen rycktes utan förvarning upp från det familjehem de varit placerade i sedan spädbarnsåren.

Historien om familjehemsbarnen i Mark visar att lagstiftningen behöver ses över. Det menar Barnombudsmannen, Rädda barnen och Anders Broberg som är professor i psykologi och ett av Socialstyrelsens vetenskapliga råd.

(Sändes 30/11 2011)

Enligt Uppdrag gransknings undersökning riskerar annars omkring 400 barn att gå samma öde till mötes. Det handlar om barn som placerats i familjehem som spädbarn och som hunnit rota sig där under mer än tre års tid.

- Förälderns rätt att återfå sitt barn väger i nästan alla sammanhang tyngre än barnens rätt att vara kvar där det har rotat sig, säger professor Anders Broberg som nu anser att Lagen om vård av unga, LVU, därför behöver ses över.

Domarna som gäller de uppmärksammade barnen Fanny och Rasmus - och som Uppdrag granskning berättat om i flera reportage - ser han som tydliga exempel på det här. Barnen placerades i ett familjehem som spädbarn, men efter fyra år flyttades de abrupt därifrån utan förvarning.

Ett beslut som senare visade sig vara felaktigt, enligt både Socialstyrelsen och Marks kommun. Utredningar har visat att barnen hade det bra i familjehemmet och att familjehemsföräldrarna blivit deras psykologiska föräldrar.

Den 17 oktober i år slog kammarrätten i Jönköping fast att Marks kommun, trots detta, inte får lov att flytta tillbaka Fanny och Rasmus till det ursprungliga familjehemmet.

Domen slår fast att familjehemsföräldrarna blivit barnens psykologiska föräldrar. Men enligt kammarrättens tolkning av LVU, lagen om vård av unga, är kommunen framför allt skyldig att arbeta för en återförening mellan barnen och deras biologiska föräldrar.

- Mamman känner att hon inte har något förtroende för familjehemmet. Barnen har ju rätt att ha kontakt även med sitt ursprung och sina föräldrar, och för att det ska kunna ske krävs det ett bra samarbete, säger Evalotta Grip, domare i kammarrätten i Jönköping.

Såväl Barnombudsmannen, Rädda barnen och Anders Broberg, anser nu att barnens rätt till de som i praktiken blivit deras föräldrar behöver stärkas.

- Jag tycker att LVU verkar vara skriven för äldre barns tillfälliga placeringar snarare än för små barns långsiktiga behov av stabilitet i sina föräldrarelationer, säger professor Anders Broberg.

I andra länder som USA och  England får de biologiska föräldrarna ungefär två år på sig att ordna upp sitt liv, sen fattar myndigheterna ett långsiktigt beslut om var barnen ska växa upp. Därmed görs också fler adoptioner.

Både Barnombudsmannen och Rädda barnen vill nu att vi även i Sverige ska överväga adoptioner på ett helt annat sätt vi gör idag.

- Vi tycker att man mycket mer än tidigare måste har barnens bästa som utgångspunkt och att man faktiskt också ser adoptioner som en möjlighet, säger Barnombudsmannen Fredrik Malmström till Uppdrag granskning.

Enligt Uppdrag granskning är det inte heller säkert att Fanny och Rasmus får stanna i det nya familjehem, där de snart bott ett och ett halvt år.

- En mamma är ju alltid en mamma. Och om samarbetet utvecklar sig väl kanske det sker naturligt att de flyttar till henne om två år till exempel. Lagens utgångspunkt vad det gäller alla familjehemsbarn är ju att det ska ske en ständig omprövning, säger Raynar Persson, advokat och den som företräder barnens biologiska mamma.