Sveks igen - ersattes med bråkdel av det förväntade

Först utnyttjade i skogen. Sedan sveks gästarbetarna från Kamerun igen. Dokumentet från den svenska myndigheten, anställningserbjudandet, visade sig inte vara värt någonting. Ersättningen blev bara en bråkdel av den utlovade.

I januari kunde Uppdrag granskning berätta om de nära femtio kamerunier som satsat allt de hade för att resa till Sverige och jobba som skogsplanterare i Västerbotten.

Företaget Skogsnicke AB lockade med avtalsenlig lön, 18 500 kronor i månaden. Ett halvårs jobb skulle ge motsvarande tre årslöner hemma i Kamerun. Men de blev lurade, det som väntade var istället ackordslön, olagliga avgifter och rena hot.

- Det är ju ren människohandel vi pratar om här, sade Tommy Andersson, avtalssekreterare GS-facket då.

Redan dagen efter Uppdrag gransknings reportage började facket och arbetsgivarorganisationen SLA förhandla om kameruniernas löner. Bilden spreds snabbt att de skulle få sina pengar.

Men de blev svikna igen. För två veckor sedan fick de tidigare skogsarbetarna motta pengarna som facket och SLA kommit överens om. Det blev knappt 10 000 kronor var i snitt.

Arbetarna får bara ut mellanskillnaden mellan ackordslönen och minimilönen. Och bara för de dagar Niklas Gotthardsson valt att erbjuda dem jobb. För de flesta försvinner uppåt två månadslöner, för många mycket mer. Pengar som motsvarar årslöner i Kamerun. Men fackets motpart SLA, som förhandlat för Skogsnicke AB, ser inte alls problemet med de svikna löftena.

-Det som Skogsnicke har gjort det är att han har följt regelsystemen enligt Migrationsverkets regler, säger Katarina Novak, vd SLA.

Om du nu tycker att det här systemet är bra, vad säger du till kamerunierna då som anser att de grundlurade?

-Jag säger ingenting. De här människorna som har kommit hit ifrån ett annat land. De har ju också en möjlighet att göra en bedömning utifrån när de själva vill komma hit och när de också får sina anställningsavtal. Då har de också ett val att skriva på anställningsavtalet eller inte, säger Katarina Novak.

Men anställningsningserbjudandet som kamerunierna kom hit på är inte värt någonting. Trots att det är ett dokument utfärdat av den svenska staten. Ett dokument med arbetsgivarens underskrift och som godkänts av facket och migrationsverket.

- En sådan arbetsansökan som går till Migrationsverket för att utfärda ett arbetstillstånd har ingen rättslig ställning. Man kommer hit under falska förespeglingar. Regelverket måste ändras när det gäller de här ansökningarna till Migrationsverket, säger Tommy Andersson, avtalssekreterare GS-facket.

Varför kunde inte ni driva då att de skulle ha betalt fram till första november som det står i anställningserbjudandet?

- För att det inte har någon rättslig ställning.

Men det här är ju det som de blivit utlovade?

-Ja det är löften. Och löften är vad löften är. Men arbetsrättsligt så finns det ingen rättslig ställning.

Det låter ju helt bisarrt?

- Ja, det är bisarrt, säger Tommy Andersson, avtalssekreterare GS-facket.

Och möjligheterna att få ut nåt mer av Niklas Gotthardsson och Skogsnicke AB är nu i praktiken uttömda.

Inte heller skogsbolagen, SCA och Holmen, som äger den skog gästarbetarna jobbat i vill ta på sig något ansvar.

- Löften givna av någon annan person dem kan ju inte vi svara för. Det är ju ett löfte som inte SCA har gett och därmed kan vi inte ansvara för den typen av löften, säger Mats Sandgren, VD SCA skog.

Men det är ju trots allt era plantor de har satt?

- Vi kan inte ta ansvar för löften som andra ger, säger Mats Sandgren.

Holmen tar inte heller på sig något ansvar men beklagar att kamerunierna känner sig lurade.

- Jag kommer att ta med mig det här och be att våra experter tittar på den här frågan. Jag tycker att det är viktigt att de som jobbar för oss har en klar uppfattning om vad det är för jobb de ska göra och vilken lön de kommer att få, säger Jeanette Tretten, informationschef Holmen skog.

De litade på det här löftet men det visade sig inte vara värt det?

- Jag tycker att det är olyckligt att dom känner sig lurade, säger Jeanette Tretten.

Raymond Ndanyeh var en av de som planterade skog och som trodde på anställningserbjudandet och Niklas Gotthardsson underskrift och löften.

- Om ett sånt här dokument kan användas för att låta oss komma hit och jobba och sen visar det sig att det inte gäller, då måste något vara fel. Någon måste rätta till detta, säger Raymond Ndanyeh. 

Reporter: Ali Fegan och Lars-Göran Svensson

Text: Magnus Johansson