Brottsmisstänkt chef fick två miljoner i fallskärm

Fastighetsdirektören i Stockholms stad misstänks ha använt skattepengar till privata nöjen. Men istället för att bli polisanmäld fick han gå med 2,2 miljoner i avgångsvederlag.

Moderaten Torbjörn Johansson gjorde kometkarriär inom Stockholms högsta förvaltning. Från politisk sekreterare i Solna, till stabschef och till sist 2008 befordrad till fastighetsdirektör med 130 anställda under sig.

Från den tunga posten skulle fallet kunnat bli hårt, när det våren 2010 framkom misstankar om att fastighetsdirektören använt skattepengar till privata nöjen. Bland annat ifrågasattes en resa för drygt 67 000 till Barcelona med två affärsbekanta, där de tre tittat på fotboll.

Men istället för att polisanmäla fastighetsdirektören valde ledningen för Stockholms stad en helt annan väg. Torbjörn Johansson fick lämna sitt jobb, med ett avgångsvederlag på 2,2 miljoner kronor på fickan.
– Det ser naturligtvis väldigt egendomligt ut i allmänhetens ögon, medger stadsrevisorn Staffan Moberg.

Det var han som fick i uppdrag att gå igenom ett antal fakturor som rörde Torbjörn Johansson. Den som slog larm var ställföreträdande fastighetsdirektören Thomas Perslund.

När han kom tillbaka efter en föräldraledighet upptäckte han att hans namn stod som beställare på flera fakturor som bland annat gällde konferenser.
Och svaren från Torbjörn Johansson var så svävande att han efter mycket vånda bestämde sig för att ta frågan om fakturorna till högsta chefen, stadsdirektör Irene Svenonius.
– Jag kunde snabbt se att de inte hanterats enligt det regelverk som staden har, säger hon.

Fastighetsdirektören stängdes av och en internrevision inleddes. Och den rapport som levererades från revisorerna innehöll allvarlig kritik. Bland annat skrev revisorerna att "Det har inte gått att spåra protokoll eller annan information rörande konferenser, möten, som kan ha ägt rum".

Sammanlagt handlar de misstänkta fakturorna om runt 170 000 kronor. Men trots de stora beloppen och revisorernas allvarliga anmärkningar valde Irene Svenonius att inte polisanmäla fastighetsdirektören.
– Den diskussionen tog jag med stadsrevisorn och med vår jurist och de sade då att det inte kommer att gå att styrka brott, säger Irene Svenonius.
Men det är väl ingen som begär att ni ska kunna styrka brott? Upptäcker man en misstanke om brott är man väl skyldig att göra en polisanmälan?
– De som är mer kunniga på det här än jag konstaterar att du inte har saklig grund för polisanmälan i revisionsrapporten.

Stadsrevisorn Staffan Moberg anser inte att det var hans uppgift att polisanmäla fastighetsdirektören. Och juristen vill inte låta sig intervjuas. I ett mejl till Uppdrag granskning skriver han att det krävs att det sannolikt blir en fällande dom för att man ska göra en polisanmälan - ett resonemang som helt saknar stöd i svensk lag.

Inte heller i den politiska ledningen i Stockholms stad reagerade någon på att fastighetsdirektören inte polisanmäldes.
– Jag måste ha förtroende för stadsdirektören och den bedömning hon gör, säger fastighetsborgarrådet Sten Nordin (M), som är nämndens ordförande.

Statsåklagaren Nils-Eric Schultz agerade istället på egen hand och inledde en förundersökning när han läste om fastighetsdirektören i tidningen och väntas väcka åtal inom ett par veckor.
Vad visar de genom att inte polisanmäla?
– Jag vet inte hur jag ska tolka det. Man kan väl uppfatta det som att de inte tar det på allvar eller att man kanske inte vill att det ska uppdagas, säger Nils-Eric Schultz.

Reportrar: Janne Josefsson och Nils Hanson

Text: Peter Bagge